Om krisen eller kriget kommer: broschyren förklarad och vad den betyder för ditt hushåll

Baserat på riktlinjer från Myndigheten för civilt försvar (MCF). Faktagranskad september 2026.

Hösten 2024 fick svenska hushåll en broschyr i brevlådan. ”Om krisen eller kriget kommer” är statens viktigaste samlade råd till privatpersoner om hur vi klarar allvarliga kriser, och ytterst krig. Den här guiden går igenom vad broschyren faktiskt säger, varför du fick den och hur du omsätter innehållet i konkreta förberedelser hemma, i din egen takt och utan stress.

Vad är ”Om krisen eller kriget kommer”?

Broschyren ges ut av Myndigheten för civilt försvar (MCF), som fram till årsskiftet 2025/2026 hette MSB. Den senaste versionen togs fram 2024 och skickades i pappersform till alla hushåll i Sverige under hösten samma år. Det är en del av en lång svensk tradition: redan 1943 fick befolkningen skriften ”Om kriget kommer”, och nya versioner följde genom kalla kriget. 2018 återupptogs utskicket, och 2024 kom den nuvarande, utökade versionen med tydligare fokus på höjd beredskap och krig.

Tanken bakom broschyren är enkel. Ju fler hushåll som klarar sin egen vardag under en samhällsstörning, desto mer av samhällets resurser kan gå till dem som behöver hjälpen mest: äldre, sjuka och samhällsviktig verksamhet.

Vad broschyren faktiskt säger

Minst en veckas hemberedskap

Kärnbudskapet är att varje hushåll bör kunna klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka. Det handlar om vatten, mat, värme och möjligheten att ta emot information när el, vatten eller betalsystem inte fungerar som vanligt. MCF beskriver detta närmare i sina råd om hemberedskap.

Totalförsvarsplikt

Broschyren påminner om att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga. Vid höjd beredskap kan du kallas in för att hjälpa till på olika sätt, alla har en roll i totalförsvaret. För de flesta handlar det i vardagen om något mycket enklare: att ha ordning på sin egen hemberedskap. Mer om nivåerna i vår guide om höjd beredskap och krig.

Källkritik och desinformation

Ett avsnitt som fått stor uppmärksamhet handlar om informationspåverkan. Stater och andra aktörer kan sprida vilseledande information för att skapa oro och misstro. Broschyrens råd: var källkritisk, sök information från flera håll, sprid inte obekräftade rykten vidare.

VMA och skyddsrum

Broschyren förklarar varningssystemet VMA, viktigt meddelande till allmänheten, och hur du förväntas agera när larmet går: gå inomhus, stäng fönster och dörrar, lyssna på Sveriges Radio P4.

Signalen är lättare att känna igen om du har hört den en gång i lugn och ro: så låter Hesa Fredrik och de övriga VMA-signalerna, med provdatum och vad varje signal betyder. Vi har också en genomgång av vad VMA-larmet betyder och en guide till hur du hittar närmaste skyddsrum.

”Om Sverige blir angripet ger vi aldrig upp”

Broschyrens mest citerade budskap är också dess allvarligaste: om Sverige angrips av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp, och alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska. Formuleringen är inte dramatik utan en del av totalförsvarets logik, den gör det svårare för en angripare att sprida falska kapitulationsbudskap.

Så omsätter du broschyren hemma, punkt för punkt

Vatten

Räkna med minst 3 liter dricksvatten per person och dygn, och totalt 3 till 5 liter när du räknar in hygien och matlagning. För en vecka betyder det drygt 20 liter dricksvatten per person, förvarat i rena vattendunkar på mörk och sval plats. Komplettera gärna med utrustning för vattenrening och vattenförvaring.

Mat

Utgå från sådant ni redan äter och som klarar rumstemperatur: konserver, pasta, ris, knäckebröd, torkad frukt och nötter. Vår guide till mat med lång hållbarhet ger konkreta förslag. För matlagning utan el fungerar ett gaskök bra, men kom ihåg säkerhetsregeln: gaskök, grillar och andra förbränningskök används utomhus eller på en öppen, väl ventilerad plats, aldrig i ett stängt rum. Förbränningen bildar kolmonoxid, som varken syns eller luktar.

Värme

Vid ett längre elavbrott vintertid: samla hushållet i ett rum, stäng dörrar till rum som inte används, täta fönster med filtar och lägg mattor på golvet. Sovsäckar, ullkläder och stearinljus med försiktighet räcker längre än man tror.

Kommunikation

Vid strömavbrott är radio den mest robusta informationskanalen. En batteri- eller vevradio ger dig Sveriges Radio P4, som är beredskapskanal. Se vår test- och köpguide för vevradio, och ha P4-frekvensen för ditt län nedskriven i förväg. Komplettera med powerbank och nödbelysning så att hushållet klarar mörker och urladdade mobiler.

Kontanter

Ha kontanter hemma i flera olika valörer. MCF hänvisar till Riksbankens rekommendation: 1 000 kronor per vuxen, vilket är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Beloppet är ungefärligt och beror på hur många ni är i hushållet. Kortterminaler och Swish kan ligga nere även vid korta störningar. Läs mer i vår guide om hur mycket pengar man bör ha hemma vid kris.

Vill du arbeta systematiskt är vår checklista för hemberedskap en bra start, tillsammans med genomgången av vad en krislåda bör innehålla. Föredrar du att få grunden samlad på en gång finns Beredskapslådan, som har 233 verifierade omdömen. Beredskapsguiden och guider via mejl ingår.

Var du laddar ner eller beställer broschyren

Broschyren finns att läsa digitalt, ladda ner och beställa på MCF:s webbplats. Den finns i många versioner, bland annat på andra språk, som lättläst, inläst, i punktskrift och på svenskt teckenspråk.

Vanliga frågor