Produkter, mat och energikällor: Bästa sakerna att ha i din krislåda

Hur skulle du och din familj klara sig vid strömavbrott, skogsbrand, snöstorm, översvämning eller vattenbrist? Här besvarar vi några vanliga frågor om krisberedskap – och ger dig en matnyttig nödguide.

Det krävs inte mycket för att din tillvaro ska vändas upp ner. Något så banalt som ett långvarigt elavbrott kan ställa till det ordentligt.

Plötsligt är det kallt och mörkt.

Du kommer ingenstans.

Du kan inte tanka, eller betala med kort. 

Det kommer inget vatten ur kranarna, toaletten spolar inte. 

Och att ladda mobilen – ja, det är bara att glömma.

Då återstår bara frågan: Är du krisredo?

Vad bör jag ha hemma om krisen kommer?

Ofta är kriser kortvariga, men i sällsynta fall kan de pågå i flera dagar, veckor, eller till och med månader. Därför är det väldigt viktigt att du är förberedd.

Krisberedskap: En överblick

Här är 8 essentiella aspekter att ha i åtanke – rangordnade efter betydelse:

1. Dricksvatten i mängder

2. Mat och matlagning

3. Värme

4. Kommunikation och kontakter

5. Första hjälpen och läkemedel

6. Hygien och toalettbesök

7. Belysning

8. Kontanter

Vad bör en krisväska innehålla?

Vad ska man ha i en krislåda? Här är en mer konkret checklista, för dig som vill bli ett proffs på prepping:

• MYCKET vatten – förvaras mörkt och svalt (omkring tre till fem liter per person och dag)
• Nödmat (ett förråd som varar i tre veckor vid evakuering, två veckor för hemmet)
• Ljuskällor: Ficklampa, signallampa och stearinljus
• Första hjälpen-kit
• Vevradio eller batteridriven radio
• Masker (KN95 förslagsvis)
• Mediciner (här rekommenderar vi en veckas förråd av receptfria och receptbelagda läkemedel).
• Multiverktyg
• Batterier
• Hygienartiklar (hygienprodukter, toalettpapper, sopsäckar, våtservetter etc.)
• Nödfiltar
• Gasbrännare eller stormkök
• Sovsäckar

Tänk på hållbarhet, säkerhet och bekvämlighet.

Vad man ska packa i en krislåda (fortsättning):

• Laddare till mobiltelefon (vi rekommenderar powerbank och solcellsladdare)
• Karta över närområdet
• En behållare som tål vatten och innehåller alla dina viktiga dokument
• Lista med viktiga kontakter
• Kontanter (vi rekommenderar omkring 2000 kr i tjugolappar och lägre valörer)
• Extranycklar för hus och bil
• Mat och annat för ditt husdjur
• Nödvisselpipa
• Tändstickor (i en vattentät behållare)
• Tändstål
• Tejp
• Handsprit (handdesinfektion)
• Handdukar
• Saxar
• Plastfolie
• Leksaker eller babyartiklar
• Brandsläckare

Krislåda: Frågor och svar

Krisberedskap: En tydlig trend

På Google Trends ser vi att folk söker efter krisberedskap i allt högre grad. Här är 9 populära sökningar bland svenskar just nu:

• "Krislåda: bäst i test". Det var kanske så du hittade den här artikeln, via Google?
• "Krispaket". Många vill ha en färdig lösning för krisberedskap.
• "Liten krislåda". Vi köper hellre något kompakt än något stort och otympligt.
• "Om kriget kommer". Vi oroar oss framförallt för kriget i Ukraina.
• "Krislåda mat". Svenskar vill veta vad man ska bunkra vid kris och krig.
• "Krislåda lista". Vi vill ha en tydlig lista över vad en krislåda ska innehålla. Det finner du här!
• "Krislåda Ikea". Ikeas krislåda? Nej, någon sådan har vi inte hittat, men svenskarna söker tydligen efter detta.
• "Krislåda MSB". Sökningar som inkluderar MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har gått upp markant. MSB har ingen egen krislåda (de är en myndighet), men de har massor av nyttiga rekommendationer om krisberedskap.
• "Krislåda Röda Korset". Röda Korsets krislåda fortsätter vara omåttligt populär.

Låt oss nu besvara några av de vanligaste frågorna om prepping på Google, samt frågor om beredskap som vi får av er.

Hur mycket kontanter bör man ha hemma vid kris?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar att du har 2000 kronor i kontanter undanstoppade hemma. När krisen kommer är det viktigt att kunna betala för det allra mest nödvändiga.

Så här gör du:

1. Gå till närmaste bankomat.
2. Ta ut kontanter.
3. Växla till lägre valörer, gärna tjugolappar och mynt. Här är du beroende av mataffärer, då storbankerna inte längre hanterar kontanter.

För att citera Elin Bohman, presstalesperson på MSB, från en intervju med Ekot:

– Små valörer är bra att ha hemma om betalsystem ligger nere och du till exempel ska göra ett mindre köp. Till exempel en flaska vatten eller en förpackning med pasta.

Hur länge ska en krislåda räcka?

MSB rekommenderar att du har förnödenheter för att klara dig i minst en vecka. Utforma din krisväska enligt den principen. Det viktigaste är att tar dig genom de tre första dygnen.

Tänk att du ska kunna klara dig i sju dagar utan att behöva handla – kan du det? 

Samhällets hjälp ska främst gå till dem som behöver den mest, därför är det viktigt att du förblir självgående ett tag. På så sätt belastar du inte samhällets krisinstanser i onödan.

Vad är bra att bunkra upp med?

Vatten är det allra viktigaste du kan bunkra. Vi rekommenderar minst tre liter vatten per person och dygn, men gärna upp mot 5 liter för att vara på den säkra sidan.

Vill du vara förberedd inför ett eventuellt strömavbrott? Förvara extra vatten i flaskor eller dunkar. Ett smart tips är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna ger dig inte bara extra dricksvatten – de fungerar även som kylklampar.

Men hur är det med mat – skulle du klara dig en vecka utan att handla? Ditt matförråd bör utformas enligt två fokuspunkter: hållbarhet och energi. Därför bör du ha följande fyra principer i åtanke:

1. Maten ska kunna tillagas snabbt.
2. Den ska inte kräva mycket vatten.
3. Den ska kunna ätas utan tillagning.
4. Den ska kunna förvaras i rumstemperatur.

Tänk "skafferi" – fokusera på torrvaror. Här är en kort checklista, baserad på Livsmedelverkets tips om livsmedel vid kris:

• Hårt bröd – skorpor och kex håller länge.
• Havregryn, müsli, mjöl och rågflingor.
• Tänk på proteinet. Hamstra konserver som innehåller kött och fisk; sill, makrill, tonfisk, fisk- och laxbullar, köttbullar, köttfärssås och korv.
• Vegetariska konserver – såsom ärtor, linser, bönor, majs och tomatsås.
• Fruktkonserver.
• Kolhydrater! Ris och pasta går alltid åt.
• Socker och salt.

En genomsnittlig person klarar sig på 1800 - 2800 kcal per dag. Se därför till att hamstra tillräckligt. Återigen är det klokt att ha en självgående sjudagarsperiod i åtanke, enligt MSB:s råd.

Krisberedskap: Hur blir man förberedd inför en kris?

Se MSB:s klassiker "Om krisen kommer", om du inte har gjort det förut.

Att preppa eller att inte preppa?

Kriser och katastrofer kommer utan förvarning. Men det finns sex saker du kan tänka på för att vara krisredo (baserade på tips från Röda Korset):

1. Bryt inte kontakten
   Ska du ut på resa? Se till att dina närmaste vet vart du ska. Håll regelbunden kontakt under resans lopp.
2. Skaffa ett överlevnadskit (kriskit eller krislåda, samma sak)
   Med vår krislåda: Beredskapslådan är du redo inför en eventuell krissituation. Tänk också på att packa mediciner, handsprit, vätskeersättning, värktabletter, toapapper, ficklampa, värmeljus, vattenreningstabletter, powerbank, samt en radio som drivs av batterier (glöm inte batterierna).
3. Första hjälpen
   Se till att du kan första hjälpen – och ta med dig ett kit för nödsituationer.
4. Spara viktiga nummer
   Skriv ner nummer till sjukvård och polis.
5. Håll koll på vädret
   Se till att följa väderleksrapporten. Kläder efter väder är en klok princip. Om vädret kan förändras snabbt dit du ska – exempelvis fjällen eller till havs – packa med eftertanke.
6. Följ nyheterna
   Har du koll på de lokala radiokanalernas frekvenser? Skriv ner dem. Ha övergripande koll på vad som händer i närområdet.

Vad ska man göra om det blir krig i Sverige?

Om det blir krig i Sverige är det högsta beredskap som gäller. Detta beslut tas av Regeringen för att skydda landet.

Kommuner, myndigheter och regioner samverkar då för att bilda ett totalförsvar mot angreppet.

Det här ska du tänka på:

• Är du krigsplacerad? Ta dig då till platsen du ska vara på så snabbt som möjligt.
• Hör du flyglarmet? Då ska du genast uppsöka ett skyddsrum.
• Hittar du inget skyddsrum* i närheten? Gå ner i källaren istället.
  

*Det är inte så att du "tillhör" ett specifikt skyddsrum. Du söker dig istället till det som ligger närmast dig. Se MSB:s information om skyddsrum och skyddsrumskartan. MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer" ger en heltäckande överblick över vad du ska tänka på.

Vilken krislåda är bäst?

Det finns dem som menar att det är egoistiskt att bunkra upp ett förråd.

På Bered tycker vi att det är precis tvärtom. Att följa regeringens rekommendation – att kunna klara sig i en vecka vid kris – är rent av en solidarisk handling.

Det kan nämligen komma en tidpunkt då du blir kallad att hjälpa någon i nöd – någon som inte har det som krävs för att klara sig. Det kan vara en familjemedlem, en vän eller en främling.

Genom att preppa gör du världen lite mer förberedd – och det tackar vi för.

Det är heller inte egoistiskt att skaffa ett krispaket; att ha ett överlevnadskit är faktiskt en essentiell aspekt av vardagsberedskap.

Men vilken är den bästa krislådan på marknaden?

Först, en liten recap. En överlevnadslåda räcker till viss del, men du måste även se till att bunkra mat och vatten inför kriser och krig.

Baserat på information från MSB, rekommenderar vi att du följer fem principer:

• Matlagning - En gasbrännare är en klok investering.
• Vatten - Glöm inte vattnet! Det är den allra viktigaste komponenten för krisberedskap. Om ett strömavbrott har pågått mer än 3 timmar, fyller du dunkar och andra behållare med vatten. Ju mer desto bättre!
• Information och ljus - Skaffa en nödradio och en ficklampa.
• Husapotek - Ett första hjälpen-kit kan rädda liv.
• Värme - Nödfiltar är både mysiga och värmande.

Vad ska man komplettera krislådan med?

Utgå från hur det ser ut i just din familj.

Har du småbarn? Då bör du alltid ha några extra paket blöjor till hands. Mat till småbarn är också en god idé att bunkra; konserver med lång hållbarhetstid, eller välling.

Är någon i familjen sjuk, eller medicinerar denne mot någonting? Se till att du eller familjemedlemmen kan klara 72 timmar utan problem, men gärna längre än så. 72 timmar gäller främst om det är en övergående kris; en kris som är väderberoende, till exempel.

Är det en värre kris du vill förbereda familjen på, eller rent av ett krig? Då bör ni kunna klara er i flera veckor. I det här läget ska du bunkra ordentligt.

Tänk dig hur man levde förr – låt oss säga för 100 år sedan. Då var man inte beroende av el, eller ens rinnande vatten, för att få ihop vardagen. Med denna "hundraårsregel" får du snabbt en bild av vad som är viktigt och inte.

Har du bunkrat konserver och andra kompletteringar till ditt kriskit?

Toppen! Då saknas bara själva krislådan. Vill du slippa köpa en stor del av prylarna du behöver en och en till överpriser?

Då har vi en smidig lösning. Du är ett knapptryck bort från Bereds egna krislåda. Den är utformad efter MSB:s ovannämnda riktlinjer för hemberedskap. Tillsammans gör vi kriskit lika självklara som brandvarnare.

Och självklart får du fri frakt, supersnabb leverans och fria returer. För att avslöja exakt vad som ingår i Beredskapslådan, klickar du helt enkelt här.

Tack för din tid – och tack för att du bryr dig.

P.S. Är du sugen på att läsa mer om beredskap för krig och kris? Läs vår artikeln om krisberedskap: "Prepping: Krisberedskap i praktiken". Du kan även läsa mer om krisberedskap på krisinformation.se, där du finner rekommendationer från svenska myndigheter.

P.P.S. Har du upptäckt vår populära krislåda, Beredskapslådan, än? Vi säljer slut snabbt under vintern, så ta en titt innan det är för sent. Och skriv gärna i kommentarsfältet vad du tar med dig från den här artikeln.

För din säkerhet,

Bered