Första hjälpen guide
I denna guide så går vi igenom grundläggande första hjälpen som är bra att ha koll på, framför allt vid en nödsituation.
HLR (hjärt- och lungräddning)
HLR är en livräddande teknik som kan utföras på en person som har slutat andas eller vars hjärta har stannat. Det är en viktig färdighet att ha i en krissituation, särskilt om läkarvård inte är omedelbart tillgänglig. Vi rekommenderar dig starkt att gå en kurs i detta så du får det ordentligt förklarat och skapar en bra beredskap.
Hänvisa till första hjälpen guiden för illustrationer och instruktioner. Kom ihåg att kontrollera om personen reagerar, utför bröstkompressioner och räddningsandningar och upprepa cykeln tills hjälp anländer eller personen visar livstecken.
Kvävning
Det första tecknet på kvävning är att man inte kan tala eller hosta. Om någon kvävs ska du omedelbart fråga om han eller hon mår bra, och om han eller hon inte kan svara ska du påbörja Heimlich-manövern. Denna teknik är utformad för att få bort föremålet från luftvägarna.
För att utföra Heimlich-manövern ställer du dig bakom personen och lägger armarna runt midjan. Gör en knytnäve med ena handen och placera den strax ovanför naveln, men under bröstkorgen. Ta tag i knytnäven med den andra handen och tryck uppåt och inåt. Stöten ska vara tillräckligt stark för att få bort föremålet, men inte för stark för att skada personen. Upprepa stötarna tills föremålet har lossnat.
Om personen är gravid eller överviktig, eller om du inte kan utföra Heimlich-manövern, gör bröstkorgsrörelser i stället. Lägg personen på rygg och spänn över honom eller henne. Placera den ena handens häl på mitten av bröstet, mellan bröstvårtorna. Placera den andra handen ovanpå den första handen, sammanfläta fingrarna och tryck ner ordentligt. Upprepa stötarna tills föremålet lossnar.
Om personen förlorar medvetandet ska du omedelbart påbörja hjärt- och lungräddning och börja med bröstkompressioner. Kontrollera om det finns föremål i munnen och ta bort dem om det är möjligt. Fortsätt med HLR tills läkarvård anländer eller personen visar livstecken.
Det är viktigt att komma ihåg att förebyggande åtgärder är det bästa sättet att undvika kvävning. Skär alltid maten i små bitar och tugga den ordentligt innan du sväljer den. Undvik att prata eller skratta när du äter, eftersom detta kan öka risken för kvävning.
Blödning
Blödning kan vara en vanlig företeelse under en nödsituation, och det är viktigt att veta hur man hanterar den på rätt sätt för att förhindra alltför stor blodförlust och minimera risken för infektioner. I det här utökade kapitlet diskuterar vi typerna av blödning, hur man bedömer och hanterar blödning och när man ska söka läkarvård.
Typer av blödning:
Det finns tre typer av blödningar:
- Arteriella blödningar: Arteriell blödning är den allvarligaste typen av blödning och uppstår när en artär skadas. Arterier transporterar syrerikt blod från hjärtat till resten av kroppen. Arteriella blödningar kännetecknas av ljusrött blod som sprutar ut ur såret i takt med hjärtslagen.
- Venös blödning: Venös blödning uppstår när en ven skadas. Venerna transporterar syrefritt blod tillbaka till hjärtat. Venös blödning kännetecknas av mörkrött eller rödbrunfärgat blod som strömmar stadigt från såret.
- Kapillärblödning: Kapillärblödning är den vanligaste typen av blödning och uppstår när små blodkärl nära hudens yta skadas. Kapillärblödning kännetecknas av ett långsamt, sipprande blodflöde från såret.
Bedömning av blödning:
När man bedömer en blödning är det viktigt att först fastställa blödningens typ och svårighetsgrad. Några tecken på allvarlig blödning är:
- Blod sprutar ut ur såret
- Blod som inte slutar rinna
- En stor mängd blodförlust på kort tid.
- Förekomst av en blodpöl runt såret.
Hantering av blödningar:
Det första steget för att hantera blödning är att utöva direkt tryck på såret med en ren trasa eller en steril gasbinda. Om såret sitter på en arm eller ett ben ska du höja benet för att minska blodflödet till såret. Om direkt tryck inte stoppar blödningen ska du trycka på den artär som förser såret med blod, den så kallade tryckpunkten. Tryckpunkter finns på olika ställen på kroppen, beroende på var såret är beläget.
Om blödningen är allvarlig kan du använda ett tryck på artären med hjälp av en tourniquet. Ett tourniquet är ett band som lindas hårt runt lemmen, mellan såret och hjärtat, för att stoppa blodflödet. Ett tourniquet bör endast användas som en sista utväg när alla andra metoder har misslyckats, eftersom det kan orsaka allvarliga skador på extremiteten.
När blödningen har kontrollerats, rengör såret med tvål och vatten, om det finns tillgängligt, eller med en antiseptisk lösning. Täck såret med ett sterilt bandage eller förband för att förhindra infektion.
Om du inte har någon tourniquet att tillgå för att kontrollera kraftiga blödningar kan du improvisera med hjälp av saker som du har till hands. Ett bälte kan användas som en improviserad tourniquet, liksom andra föremål som en halsduk, en bandana eller en tygremsa. Det viktigaste är att hitta ett starkt, flexibelt material som är minst 2,5-5 cm brett.
Att använda en improviserad tourniquet:
- Placera det improviserade tourniquetmaterialet 5-7,5 cm ovanför blödningsstället, närmare hjärtat. Placera det inte direkt på en led.
- Linda materialet tätt runt lemmen och se till att trycket är jämnt fördelat.
- Knyt en enkel knut på materialet och placera sedan en pinne, en penna eller ett annat styvt föremål ovanpå knuten.
- Knyt ytterligare en knut ovanpå pinnen eller det styva föremålet så att det sitter fast.
- Vrid pinnen eller det styva föremålet och dra åt tryckförbandet tills blödningen upphör. Var medveten om att detta kommer att vara smärtsamt för den skadade personen.
- Fäst pinnen eller det styva föremålet på plats för att upprätthålla trycket. Täck inte över tourniqueten.
- Notera när tryckförbudet sattes på, eftersom detta är viktig information för sjukvårdspersonal.
Kom ihåg att tourniquets endast ska användas som en sista utväg när direkt tryck, höjning och tryckförband inte har lyckats kontrollera blödningen. Att använda ett tourniquet innebär risker, bland annat nervskador, vävnadsdöd och potentiell förlust av en extremitet. Sök alltid omedelbar medicinsk hjälp vid allvarliga blödningar.
När ska du söka läkarvård?
Om blödningen inte kan kontrolleras, eller om blodförlusten är stor, ska du omedelbart söka vård. Tecken på betydande blodförlust är bland annat:
- Snabb eller svag puls
- Snabb andning eller andningssvårigheter
- Blek, kall eller kladdig hud
- Svaghet eller yrsel
- Förvirring eller medvetandeförlust
Kom ihåg att bedöma blödningens typ och allvarlighetsgrad, utöva direkt tryck, använda tryckpunkter eller vid behov en tourniquet. Rengör såret och sök läkarvård om blödningen inte kan kontrolleras eller om blodförlusten är stor.
Brännskador
Brännskador är en vanlig skada som kan uppstå i olika situationer, t.ex. vid matlagning, elfel, bränder eller kontakt med heta föremål eller ämnen. Brännskador kan vara smärtsamma och varierar från lindriga till allvarliga, beroende på hur allvarlig skadan är. Om du eller någon du känner råkar ut för en brännskada är det viktigt att veta vad man ska göra för att förhindra ytterligare skador och främja läkning.
Det första steget i behandlingen av en brännskada är att fastställa hur allvarlig den är. Brännskador delas in i tre olika typer beroende på skadans djup och omfattning:
- Första gradens brännskador: Dessa är den minst allvarliga typen av brännskador och påverkar endast det yttre hudlagret. De kan orsaka rodnad, smärta och svullnad, men läker vanligtvis inom några dagar utan att lämna några ärr.
- Andra gradens brännskador: Dessa brännskador drabbar både de yttre och underliggande hudlagren och kan orsaka blåsor, intensiv smärta och svullnad. Det kan ta flera veckor att läka och de kan lämna ärr.
- Tredje gradens brännskador: De är den allvarligaste typen av brännskador och omfattar alla hudlager och underliggande vävnader. Tredje gradens brännskador kan orsaka vit eller svartfärgad, förkolnad hud, domningar och svår smärta. De kräver omedelbar läkarvård och kan lämna permanenta ärr eller orsaka förlust av funktion eller lem.
Om du eller någon du känner råkar ut för en brännskada ska du följa de här stegen:
- Ta bort värmekällan: Om möjligt, ta bort värmekällan som orsakade brännskadan.
- Kyl brännskadan: Låt kallt (inte iskallt) vatten rinna över brännskadan i minst 20 minuter för att minska svullnad, smärta och ytterligare skador.
- Täck brännskadan: Täck brännskadan med ett sterilt, icke-klibbigt förband eller en ren, torr trasa för att skydda såret från infektioner.
- Hantera smärta: Smärtstillande läkemedel, som t.ex. ibuprofen eller paracetamol, kan hjälpa till att hantera smärta och minska inflammation.
- Sök läkarvård: Sök läkarvård om brännskadan är allvarlig, täcker ett stort område, är belägen i ansiktet, på händer, fötter eller könsorganen eller om brännskadan åtföljs av symtom som feber eller röda strimmor.
- Bryt inte blåsor: Bryt inte upp blåsor som bildas efter en brännskada. De utgör ett skyddande lager och hjälper såret att läka. Att bryta dem kan öka risken för infektion och ärrbildning.
- Förhindra framtida brännskador: Använd t.ex. skyddsutrustning när du arbetar med heta föremål eller i högrisksituationer, håll heta föremål utom räckhåll för barn och använd brandsäkerhet.
Chock
Chock är en medicinsk nödsituation som uppstår när kroppens vitala organ och vävnader inte får tillräckligt med blodflöde. Chock kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, t.ex. svår blödning, hjärtattack, allvarlig allergisk reaktion, infektion eller allvarlig uttorkning. I vissa fall kan chock vara livshotande om den inte behandlas omedelbart.
Symtom på chock kan vara:
- Snabba hjärtslag
- Snabb andning
- Kall, fuktig hud
- Svaghet
- Förvirring eller desorientering
- Illamående eller kräkningar
- Blek hud eller läppar
- Blå eller grå läppar eller naglar
- Förlust av medvetande
Om du misstänker att någon är chockad är det viktigt att du omedelbart ringer till sjukvården. I väntan på medicinsk hjälp finns det några grundläggande första hjälpen-åtgärder som du kan vidta för att hjälpa personen:
- Ropa på hjälp: Ring genast 112. Tiden är kritisk när det gäller chock, och omedelbar läkarvård är nödvändig.
- Lägg ner personen: Om personen är vid medvetande och kan andas själv, lägg honom eller henne på rygg. Lyft upp benen cirka 30 cm, om du inte misstänker att personen har en huvud-, nack-, rygg- eller benskada.
- Håll personen varm: Täck personen med en filt eller jacka för att hålla honom eller henne varm, särskilt om han eller hon är kall och fuktig. Överhetta dock inte personen med hjälp av en elektrisk filt eller värmekudde.
- Övervaka vitala tecken: Kontrollera regelbundet personens puls, andning och medvetandegrad. Anteckna dessa uppgifter och ge dem till sjukvårdspersonalen när de anländer.
- Ge inte mat eller dryck: Ge inte personen någon mat eller dryck, eftersom det kan förvärra situationen.
- Trygga personen: Prata lugnt med personen och försäkra honom eller henne om att medicinsk hjälp är på väg. Om personen är mottaglig, hjälp honom eller henne att hålla sig lugn och avslappnad.
- Var beredd att utföra HLR: Om personen slutar andas eller om hjärtat slutar slå, ska du vara beredd att utföra HLR om du är utbildad för det.
Det är viktigt att notera att chock är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kräver omedelbar vård av sjukvårdspersonal. I väntan på att hjälp ska anlända kan grundläggande första hjälpen och övervakning av personens vitala tecken bidra till att förbättra chansen till återhämtning.
Frakturer och stukningar
Frakturer och stukningar är vanliga skador som kan uppstå i samband med nödsituationer eller olyckor. Korrekta kunskaper om hur man hanterar dessa typer av skador kan vara avgörande för att förhindra ytterligare skador och minska smärtan. Här är några riktlinjer för hur man hanterar frakturer och stukningar:
Frakturer: En fraktur är ett brott eller en spricka i ett ben. Det finns olika typer av frakturer, bl.a. slutna frakturer (benet är brutet men huden är intakt), öppna frakturer (det brutna benet är synligt genom huden), hårlinjebrott (små sprickor i benet) och kombinerade frakturer (benet är sönderslaget i flera delar).
- Kontrollera om det finns tecken på brott: Det kan handla om svår smärta, svullnad, deformitet och oförmåga att röra det drabbade området.
- Immobilisera det skadade området: Om du misstänker en fraktur är det viktigt att immobilisera det skadade området för att förhindra ytterligare skador. Du kan använda en skena eller omsluta det drabbade området med ett fast föremål som en kartong, en linjal eller en pinne och säkra det med en trasa, ett bandage eller tejp. Undvik att linda för hårt eftersom det kan orsaka ytterligare smärta och svullnad.
- Sök läkarvård: När det skadade området har immobiliserats ska du söka vård så snart som möjligt. Om benet är synligt brutet ska du omedelbart ringa till räddningstjänsten eller åka till närmaste sjukhus.
Stukning: En stukning är ett sträckt eller rivet ledband, som är den vävnad som förbinder benen med varandra. Förvridningar sker ofta i fotleden, handleden eller knät.
- Vila det skadade området: Om du misstänker att det är en stukning ska du vila det skadade området och undvika alla rörelser eller aktiviteter som kan förvärra smärtan.
- Använd is: Applicera en kall kompress eller ispåse på det drabbade området för att minska svullnad och smärta. Se till att linda in ispackningen med en handduk eller ett tyg för att förhindra direktkontakt med huden, vilket kan orsaka isbränna.
- Komprimera det skadade området: Omsluta det drabbade området med ett elastiskt bandage för att ge stöd och kompression. Se till att det är tätt men inte för hårt för att undvika att cirkulationen stryps.
- Höj det skadade området: Lyft det drabbade området över hjärtats nivå för att minska svullnaden.
- Sök läkarvård: Om smärtan är svår, svullnaden ökar eller om du inte kan lägga vikt på det skadade området ska du söka vård så snart som möjligt.
Allergiska reaktioner
Allergiska reaktioner uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ofarligt ämne, ett så kallat allergen, och producerar antikroppar som orsakar symtom från lindriga till allvarliga. Allergiska reaktioner kan orsakas av en mängd olika saker, t.ex. livsmedel, mediciner, insektsstick och miljöallergener som pollen eller damm. Om du eller någon du känner drabbas av en allergisk reaktion är det viktigt att vidta följande åtgärder:
- Känn igen symtomen: Allergiska reaktioner kan variera i svårighetsgrad och kan inkludera symtom som nässelutslag, klåda, svullnad, illamående, kräkningar, diarré, andningssvårigheter och lågt blodtryck. Det är viktigt att vara medveten om eventuella kända allergier och att övervaka symtomen om man utsätts för ett potentiell allergen.
- Ta bort allergenet: Om orsaken till den allergiska reaktionen är känd, ta bort allergenet så snart som möjligt för att förhindra ytterligare exponering. Om reaktionen till exempel orsakades av ett bistick, ta bort stinget om det fortfarande sitter i huden och flytta dig från det område där bina finns.
- Ring efter medicinsk hjälp: Om symtomen på en allergisk reaktion är allvarliga eller om det finns en historia av anafylaxi ska du omedelbart söka akut medicinsk hjälp. Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som kan orsaka andningssvårigheter, lågt blodtryck och kan vara livshotande.
- Administrera mediciner: Om du har fått en automatisk adrenalininjektor (t.ex. en EpiPen) utskriven, använd den enligt anvisningarna. Epinefrin kan hjälpa till att öppna luftvägarna och öka blodtrycket. Det är viktigt att alltid ha autoinjektorn med dig om du har en historia av allvarliga allergiska reaktioner.
- Sök läkarvård: Även om symtomen förbättras efter att du har gett mediciner är det viktigt att du söker vård så snart som möjligt. Allergiska reaktioner kan vara oförutsägbara och kan förvärras med tiden, så det är viktigt att låta en sjukvårdspersonal utvärdera personen.
- Övervaka individen: Det är viktigt att övervaka individen för att se om symtomen förändras efter att ha gett mediciner eller sökt läkarvård. Om symtomen förvärras ska man omedelbart söka ytterligare medicinsk hjälp.
Mediciner och medicinska förnödenheter
I kristider kan tillgången till mediciner och medicinska förnödenheter vara begränsad. Oavsett om det beror på naturkatastrofer, ekonomisk oro eller en pandemi är det viktigt att förbereda sig i förväg för att se till att du har de mediciner och medicinska förnödenheter som behövs för att hålla dig och din familj friska och säkra.
- Fyll på recept i förväg: Om du har ett recept på ett läkemedel som du är beroende av, försök att fylla på det så snart som möjligt. Beroende på situationen kanske du inte kan ta dig till ett apotek på ett tag. Se om det går att be din läkare att skriva ut ett recept för en större mängd, så att du har ett längre förråd till hands.
- Fyll på med receptfria mediciner: Det kan vara bra att ha receptfria mediciner, t.ex. smärtstillande, febernedsättande och hostmedicin, till hands under en kris. Se till att kontrollera utgångsdatum och byt ut dem vid behov.
- Anpassa ditt första hjälpen-kit: Anpassa ditt första hjälpen-kit med alla specifika medicinska förnödenheter som du kan behöva, t.ex. insulin eller inhalatorer.
- Viktig medicinsk information: Se till att du har en lista över alla mediciner som du tar, samt alla allergier och medicinska tillstånd som du har. Ha den här informationen alltid med dig, tillsammans med kontaktuppgifter för nödfall till din läkare eller vårdgivare.
- Förbered dig för nödsituationer: Förutom att ha nödvändiga mediciner och förnödenheter till hands är det också viktigt att förbereda sig för eventuella nödsituationer. Detta innebär bland annat att ha en plan för hur man ska få medicinsk hjälp om det behövs, samt att känna till grundläggande första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
Det kan vara svårt att få tag på mediciner och medicinska förnödenheter under en kris, men med lite planering och förberedelser kan du se till att du har det du behöver för att hålla dig frisk och säker.
- Taggar: Komplett guide
0 kommentarer