Baserat på riktlinjer från Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Krisinformation.se. Faktagranskad augusti 2026.

Kort svar: En krisöversikt är ett enda papper på kylskåpet som visar vad hushållet gör när något händer. Den innehåller prioriteringsordningen värme, vatten, mat och information, var huvudkranen, elcentralen och eventuell gasol stängs av, vad VMA-signalen betyder, var ni möts och var närmaste skyddsrum ligger. Gå igenom den två gånger om året.

Vad en krisöversikt är

De flesta hushåll kan mer än de tror, men kunskapen sitter i huvudet på en person och är inte tillgänglig när den behövs. En krisöversikt löser det. Den är ingen pärm och ingen plan på tio sidor, utan en sida som svarar på de frågor som faktiskt ställs de första timmarna: vad gör vi först, var stänger jag av vattnet, var möts vi, vem ringer jag.

Den sitter på kylskåpet av två skäl. Alla i hushållet passerar det varje dag, så innehållet blir bekant utan att någon behöver läsa in sig. Och det är en plats du hittar i mörker. En översikt i en byrålåda eller i mobilen är i praktiken inte tillgänglig när det är stressigt och släckt.

Prioriteringsordningen: värme, vatten, mat, information

Skriv ordningen högst upp. Det är den som avgör vad du gör med den första timmen.

1. Värme. Värm människan före rummet. Samla hushållet i ett rum, gärna ett litet med få ytterväggar, häng för fönstren och stäng dörrarna till resten av bostaden. Kläder i flera lager, mössa, filtar och sovsäckar.
2. Vatten. Vi klarar oss bara några dygn utan vatten. Fyll badkar, hinkar och dunkar direkt om du misstänker att vattnet kan försvinna, det är enklare medan det fortfarande rinner. Räkna med minst 3-4 liter per person och dygn för dryck och matlagning.
3. Mat. Kommer efter vattnet, eftersom du klarar dig länge utan mat. Ät det som blir dåligt först: kylen före frysen, frysen före skafferiet, och håll luckorna stängda emellan.
4. Information. Sveriges Radio P4 är beredskapskanalen och nås med en vevradio eller batteriradio. Sist i ordningen betyder inte oviktigt, utan att det är informationen som styr besluten på lite längre sikt.

Varför gäller just den här ordningen i kyla? I en kall bostad sjunker inomhustemperaturen timme för timme när värmen är borta, och nedkylning kan bli farligt långt innan törst och hunger hinner bli ett problem. Värmen har alltså kortast marginal på vintern. Under en varm sommardag ser bilden annorlunda ut, då är vattnet det som brådskar mest. Skriv gärna båda varianterna på översikten.

Avstängningar: huvudkran, elcentral och gas

Det här är den del av översikten som gör störst nytta, och som är svårast att lista ut när det redan läcker. Leta upp allt i förväg, i dagsljus, och skriv ner var det sitter.

• Huvudkranen för vatten. I villa sitter den oftast där ledningen kommer in i huset: grovkök, tvättstuga, pannrum eller källare. I lägenhet finns vanligen avstängningsventiler i schaktet bakom en lucka i badrummet eller köket, medan husets huvudkran sköts av fastighetsägaren. Vrid ventilen fram och tillbaka en gång om året så att den inte kärvar fast, och notera i översikten om den är trög.
• Elcentralen. Skriv var den sitter och var huvudbrytaren är. Märk upp grupperna med etiketter medan allt fungerar, så att du vet vilken säkring som hör till vad. Håll en ficklampa eller pannlampa i närheten, elcentralen sitter nästan alltid i hall, klädkammare eller källare utan fönster.
• Gas. De flesta svenska hem saknar indragen gas, men många har gasol till gaskök eller grill. Skriv var flaskorna står och att ventilen stängs på själva flaskan. Gasol förvaras stående i ett ventilerat utrymme, utan värmekällor eller direkt solljus i närheten, och gaskök används aldrig inomhus. Har du stadsgas eller naturgas indragen, ta reda på var huvudkranen sitter och lämna övrigt arbete på ledningen till din gasleverantör.

Fotografera gärna varje avstängning, men lita inte på att telefonen fungerar när det gäller. Texten på pappret ska räcka på egen hand.

VMA-signalen, kort

Ta med signalen på översikten så att ingen behöver söka fram den. Utomhussignalen ljuder i sju sekunder, följt av fjorton sekunders tystnad, om och om igen i minst två minuter. När du hör den: gå inomhus, stäng dörrar, fönster och om möjligt ventilationen, och lyssna på Sveriges Radio P4. När faran är över ljuder en sammanhängande signal i 30 till 40 sekunder. VMA skickas också som meddelande till mobiltelefoner och läses upp i radio och tv. Mer i vår guide om vad VMA betyder och om vilka nödsignaler som finns.

Mötesplats och skyddsrum

Skriv två mötesplatser med adress. En precis utanför bostaden, till exempel vid en viss port eller ett träd, för situationer där ni behöver ut fort. En andra en bit bort, för när ni inte kan ta er hem alls. Bestäm också hur länge man väntar på respektive plats innan man går vidare till nästa.

Skriv därefter adressen till närmaste skyddsrum och hur ni tar er dit till fots. Skyddsrum är till för höjd beredskap och krig, inte för strömavbrott och storm, men adressen hör ändå hemma på översikten eftersom det är information du inte vill börja leta efter i efterhand. Så hittar du det: närmaste skyddsrum.

Lägg till namn och nummer till en kontaktperson på annan ort, den som alla hör av sig till om ni tappar kontakten. Hela nummerlistan gör du enklast med vår guide och mall för nödkontakter och adresser.

Vad hushållet gör de första två timmarna

Den mest användbara delen av översikten är en kort lista över vad ni faktiskt gör, i ordning. Ungefär så här, anpassa efter er bostad:

1. Kontrollera att alla är oskadda och var alla befinner sig. Saknas någon, ring en gång och lägg sedan ner telefonen, spara batteriet.
2. Ta reda på om det bara är ni. Titta ut. Är grannarna också mörka är det troligen ett nätavbrott, är det bara er bostad är det troligen en säkring.
3. Slå på radion. Bestäm en fast lyssningstid, till exempel varje hel timme, i stället för att ha den på hela tiden och dränera batterier.
4. Fyll vatten medan det fortfarande rinner: badkar, hinkar, dunkar och kastruller.
5. Säkra värmen. Samla er i ett rum, ta fram filtar och varma kläder, häng för fönstren.
6. Ljus fram. Pannlampa eller ficklampa till alla. Stearinljus bara under uppsikt.
7. Håll kyl och frys stängda och planera kvällens mat utifrån det som blir dåligt först.
8. Hör av er till kontaktpersonen och till en granne, särskilt om någon i huset är äldre eller bor ensam.

Åtta punkter räcker. En lista som är längre än en sida blir inte läst när det behövs. Fler råd finns i vår guide om strömavbrott.

Hur ofta översikten gås igenom

Två gånger om året, gärna på våren och hösten och samtidigt som ni roterar vatten och mat i förrådet. Gå igenom den tillsammans och högt: peka ut huvudkranen, säg mötesplatsen, läs prioriteringsordningen. Tio minuter räcker, och poängen är inte pappret utan att alla har hört det sagt.

Uppdatera direkt vid flytt, ny familjemedlem, nytt telefonnummer eller ny bostadsform. Skriv datum längst ner på sidan.

Behöver du grunden på plats först? Börja med vår checklista för hemberedskap.

Vanliga frågor

Källor: MCF och krisinformation.se.