Första hjälpen – en central del av din krislåda
En krislåda är grunden i hushållets beredskap. Följ MSB:s rekommendation om att kunna klara dig minst 7 dagar – med vatten först, därefter mat, information och ljus, värme, hälsa samt ekonomi och dokument. Vill du komma igång snabbt finns Beredskapslådan som täcker grunderna och kan kompletteras efter behov.
Innehåll
- Vatten – så mycket behöver du
- Mat i krislådan – energirikt och lång hållbarhet
- Information, kommunikation och ljus vid kris
- Värme vid strömavbrott – textil, nödfiltar, brandsäkerhet
- Hälsa – första hjälpen och läkemedel
- Ekonomi och dokument
- Beredskapslådan – komplett lösning enligt MSB
- Extra att packa (barn, husdjur, boendesituation)
- Korta filmer
- Vanliga frågor
Vatten – så mycket behöver du
Vatten är alltid din högsta prioritet. Räkna med 3–5 liter per person och dygn för dryck och matlagning. För en vecka innebär det 21–35 liter per vuxen, och lite extra om någon är gravid, ammar eller om det är hög värme. Lagra vattnet mörkt och svalt i livsmedelsgodkända dunkar eller hårda flaskor. Skriv datum på behållarna och rotera minst var sjätte månad så att lagret hålls fräscht. En enkel redundans är att fylla några PET-flaskor till cirka 90 %, frysa dem liggande och använda dem som kylklampar vid elavbrott – samtidigt som de fungerar som dricksvatten när de tinat. Vill du fördjupa dig i mängder, lagringsmetoder och smarta knep, se vår guide Hur mycket vatten ska man bunkra.
| Hushåll (7 dagar) | 3 l/person/dygn | 5 l/person/dygn |
|---|---|---|
| 1 person | 21 l | 35 l |
| 2 personer | 42 l | 70 l |
| 4 personer | 84 l | 140 l |
Utöver dricksvatten är det klokt att planera för enkel hygien. Våtservetter, handsprit och sopsäckar underlättar när vattnet behöver sparas. Ha också en enkel reserv för rening – exempelvis tabletter eller ett kompakt filter – om du behöver fylla på från osäker källa. Kom ihåg att Livsmedelsverket betonar både säker hantering och tillräckliga mängder i hemmet, särskilt om krisen blir långvarig.
Mat i krislådan – energirikt och lång hållbarhet
Bygg ett lugnt och robust skafferi för minst en vecka. Välj mat som kan ätas kall, kräver lite vatten, går snabbt att tillaga och tål rumstemperatur. Basen kan vara havregryn, hårt bröd och pasta eller ris; komplettera med proteiner som bönor, linser, fisk- och köttkonserver samt jordnötssmör. Fruktkonserver, soppor, tomatsås och mellanmålbarer ger energi och variation. Planera också för ett enkelt och säkert sätt att värma mat – till exempel med en portabel värmekälla som fungerar utan el, och tänk alltid på ventilation och brandsäkerhet. Behöver du bygga upp förrådet stegvis för att hålla budgeten, se Beredskap på budget för smart inköp och rotation över tid.
Vid längre elavbrott är logistik och mathygien lika viktiga som själva råvarorna. Öppna kylen sällan, för över känsliga varor till “ät först”-låda och tillaga i rätt ordning. För övergripande råd om hur du hanterar hushållet när elen ligger nere, se vår strömavbrottsguide.
Information, kommunikation och ljus vid kris
När nätet och mobilmaster svajar blir pålitlig information avgörande. En batteri- eller vevradio gör att du kan följa beredskapskanalerna även när elen är borta och telefonen är urladdad. Komplettera med ficklampa eller pannlampa per person samt några sets extra batterier. En laddad powerbank (gärna tillsammans med en liten solcellsladdare) håller kritiska enheter vid liv. Om läget skulle trappas upp till höjd beredskap hittar du riktlinjer och samhällsinformation hos Krisinformation.se, och för att hitta skyddsrum nära dig finns MSB:s skyddsrumskarta.
Värme vid strömavbrott – textil, nödfiltar, brandsäkerhet
Vid elavbrott under kalla månader sjunker inomhustemperaturen snabbt, särskilt i flerbostadshus. Förbered lager-på-lager-kläder: underställ, ullstrumpor, mössa och vantar. Nödfiltar och någon form av sitt- och liggunderlag gör stor skillnad för komfort och värmeekonomi. Värmeljus kan ge viss punktvärme, men säkerheten går först: placera ljus i stabila hållare av metall eller glas, med avstånd till textil och barn. Vädra kort och kontrollerat om du eldar eller lagar mat på gas. När du packar din krislåda – planera efter de kallaste 48 timmarna du realistiskt kan möta i ditt hem.
Hälsa – första hjälpen och läkemedel
Ett kompakt första hjälpen-kit räcker för de flesta vardagliga situationer: handskar, kompresser, plåster, sårtvätt, elastiska förband och en enkel sårtejp. Komplettera med febertermometer och smärtstillande enligt behov. Det viktigaste är dock att du kan agera: repetera gärna grunderna – en översiktlig genomgång finns hos HLR-konsulten. För läkemedel gäller att du bör ha minst sju dagars marginal hemma och gärna 30 dagar för kritiska preparat. Håll ordning i en märkt påse med doslista och kontaktuppgifter. Vår genomgång Läkemedelsberedskap hemma visar hur du gör det praktiskt och säkert.
Ekonomi och dokument
När kortterminaler och Swish ligger nere är kontanter en konkret trygghet. Ett riktmärke är cirka 2 000 kr i små valörer, så att du kan handla nödvändigheter även vid driftstopp. Sveriges Radio har beskrivit hur du kan säkra mindre sedlar när du tar ut pengar, se denna genomgång. Förvara även kopior av viktiga uppgifter i vattenskydd: kontaktlista, försäkringsnummer, ID-kopia och eventuella intyg. Lägg en uppsättning extra nycklar på en trygg, separerad plats.
Beredskapslådan – komplett lösning enligt MSB
Om du vill ha en snabb och sammanhållen start är Beredskapslådan framtagen för att spegla MSB:s prioriteringar: vattenhantering, ljus och information, värme, första hjälpen och praktiska verktyg. Tanken är enkel – du får en robust bas, sedan kompletterar du själv med vattenmängd enligt tabellen, ett 7-dagarsskafferi och familjespecifika behov. Fördjupning kring uppbyggnad, plan och helhet hittar du i vår praktiska guide till krisberedskap.
Extra att packa (barn, husdjur, boendesituation)
Utgå från din vardag. För små barn: blöjor, välling, favoritmellanmål och en liten trygghetsleksak som gör kvällen lättare när rutiner bryts. För husdjur: foder, vatten, skålar, extra koppel och eventuella mediciner för sju dagar – läs mer i vår översikt om krisberedskap för husdjur. Bor du i lägenhet är kompakta lösningar guld: hopfällbara vattenkärl, stapelbara lådor och en fast “beredskapshylla” som gör det enkelt att rotera och hålla ordning.
Korta filmer
Två korta filmer från som ger bra bakgrund till varför beredskap är relevant – och hur du kan tänka i vardagen:
Vanliga frågor
Hur mycket vatten behöver man vid kris?
Räkna 3–5 liter per person och dygn och planera för minst 7 dagar. Rotera vatten lagom ofta och använd frysta PET-flaskor som både kylklampar och reserv. Se tabellen ovan och vår guide om mängder och lagring.
Vad ska ingå i en krislåda 2025?
Vattenlösning, ett veckoskafferi med energität mat, nödradio och belysning, varma textilier och nödfiltar, första hjälpen, kontanter och viktiga dokument. Komplettera efter hushållets behov.
Hur länge ska en krislåda räcka?
MSB rekommenderar att varje hushåll klarar sig minst 7 dagar på egen hand. Bor du avsides eller är beroende av teknik/medicin – sikta högre.
Hur förvarar man vatten hemma?
Använd livsmedelsgodkända dunkar, förvara mörkt och svalt, märk datum och rotera halvårsvis. Ha reningstabletter eller ett litet filter i reserv.
Var hittar jag pålitlig krisinformation?
Följ P4 (beredskapskanalen), MSB:s och Krisinformations sidor vid störningar. Använd vev- eller batteriradio om nät och mobil saknas.
Sammanfattning och nästa steg
Trygg hemberedskap börjar med vatten. När mängden är säkrad faller resten på plats: ett veckoskafferi som är enkelt att laga, en liten energimodul för ljus och information, textilier och nödfiltar för värme, första hjälpen och en ekonomidel med kontanter och dokument. Tillsammans gör dessa delar att hushållet kan agera lugnt – och hjälpa andra – även när vardagen skakar.
