Så förbereder du hundar, katter och smådjur
Fråga: Hur kan jag på bästa sätt förbereda mina husdjur inför en kris, så att de får trygghet, mat och vård även när vardagen vänds upp och ner?
Kort svar: Genom att planera för mat, vatten, transport, värme, första hjälpen och mental trygghet kan du skapa en husdjursberedskap som gör att hundar, katter och smådjur klarar både strömavbrott, evakueringar och längre störningar. Den här guiden visar dig hur.
Se videoguide
Titta på vår snabba guide på TikTok som visar hur du kan förbereda dina husdjur:
Innehåll
- Varför husdjursberedskap är viktigt
- Mat och vatten vid kris
- Utrustning och trygghet
- Första hjälpen för djur
- Värme och skydd
- Kommunikation och identifiering
- Mental beredskap
- Steg-för-steg: Husdjursberedskapslåda
- Praktiska scenarier
- Vanliga frågor
- Sammanfattning och nästa steg
Varför husdjursberedskap är viktigt
När en kris inträffar tänker många på värme, vatten och mat till hushållet – men glömmer ibland djuren. Det kan vara ett strömavbrott, en översvämning eller en vattenavstängning som ställer allt på ända. Mitt i detta är hundar, katter och smådjur helt beroende av oss för sin trygghet.
Krisinformation.se och MSB rekommenderar att varje hushåll klarar sig i minst en vecka – och det gäller även våra djur. Jordbruksverket påpekar dessutom att djurägare har ett särskilt ansvar att se till att djuren inte lider vid kriser. Min personliga åsikt? Det är en billig försäkring att tänka på djuren redan idag – istället för att stå oförberedd i morgon.
Mat och vatten vid kris
Mat och vatten är grunden i all beredskap. Jag brukar säga: tänk en vecka framåt. Kan du försörja dina djur i minst 7 dagar utan att handla? Om svaret är nej är det dags att börja planera. För många hushåll är 7 dagar en bra start, men jag tycker att 10-14 dagar ger en skönare säkerhetsmarginal när något drar ut på tiden.
När det gäller foder vinner det enkla i längden. Torrfoder och konserver klarar temperaturväxlingar bättre än färskmat, är lättare att portionera när det är stökigt, och går att lagra utan krånglig logistik. Häll torrfodret i täta hinkar eller tunnor som håller fukt och skadedjur borta, och märk locket med innehåll och datum. Rotera ”först in, först ut” – varje gång du öppnar en ny säck, flyttar du fram datumetiketten och låter det äldsta användas först. Vill du bygga ett vardagslager som faktiskt blir uppätet? Ta rygg på vår guide om mat med lång hållbarhet och låt samma tänk gälla djurens foder.
Vatten är ännu mer kritiskt. Djur klarar sig kort tid utan, och i stressade situationer dricker de ofta oregelbundet. Jag rekommenderar rena dunkar eller flaskor avsedda för livsmedel, förvarade mörkt och svalt i garderob, skafferi eller källare. Skriv på dunken när du fyllde den och byt vattnet med jämna mellanrum. Under vintern handlar det om att förhindra frysning; på sommaren vill du undvika värme och solljus som gynnar algtillväxt.
Ett praktiskt sätt att hålla beredskapen levande är att låta lagret snurra med vardagen. Fyll på djurens skålar från dunkarna och toppa sedan dunkarna igen efter hand – då roterar vattnet automatiskt. Gör likadant med fodret: plocka från ”beredskapslådan”, fyll på när du handlar. Avsluta månaden med en 10-minuters koll: hur mycket finns kvar, vad behöver märkas om, vad behöver bytas?
Exakta behov varierar med art, storlek och aktivitetsnivå. För att göra det enkelt har vi samlat rimliga riktvärden i tabellen längre ned på sidan. Ta utgångspunkt i den, justera efter ditt djurs vikt och aptit, och lägg gärna på en liten buffert. Det viktiga är inte att lagra mest – utan att lagra smart och att faktiskt använda det du lagrar.
Djur | Vatten per dag | Foder per dag | Behov för 7 dagar |
---|---|---|---|
Hund (20+ kg) | 1,5 liter | 400–500 g torrfoder | 3,0–3,5 kg foder + 10,5 liter vatten |
Hund (under 20 kg) | 1,0 liter | 250–350 g torrfoder | 1,8–2,5 kg foder + 7 liter vatten |
Katt (ca 4 kg) | 0,8–1,0 liter | 60–80 g torrfoder | 0,5–0,6 kg foder + 6–7 liter vatten |
Kanin/smågnagare | 0,1–0,3 liter | Hö + pellets | Extra hö + pellets + 1–2 liter vatten |
Vill du veta mer om vattenförsörjning? Läs vår guide: hur renar man dricksvatten.
Utrustning och trygghet
Vid en evakuering vill du att allt ska sitta i ryggmärgen. Därför är en robust transportbur eller en stabil sele inte bara ”bra att ha” – det är grundtrygghet för både dig och djuret. Välj en bur som går att öppna framifrån och uppifrån, med plats för att vända sig och ligga bekvämt. Märk buren med namn och telefonnummer, och lägg i en liten filt eller handduk som doftar hem. Min erfarenhet är att djur blir lugnare när de känner igen doften – och din röst. Öva gärna några minuter i veckan: öppna buren, bjud in, ge en liten belöning, stäng, gå ett varv i trapphuset. Små steg bygger stor trygghet.
Ha ett extra koppel och ett justerbart halsband liggande vid ytterdörren, tillsammans med en liten ”grabbpåse” för sista minuten: vattenflaska, bajspåsar, lite torrfoder i en zip-påse och en handduk. Tänk också på transporten i bilen: buren ska stå stabilt och gärna säkras så att den inte glider. En öppen bakruta kan verka svalkande, men skapar lätt drag – hellre korta pauser och vatten i skugga.
Vill du komplettera matstrategin? Se våra råd om mat med lång hållbarhet och hur du kan rotera lagret utan att något går till spillo.
- Transportbur eller sele
- Reservkoppel och halsband
- Filt eller liggunderlag för extra trygghet
- Favoritleksak för att lugna djuret
Första hjälpen för djur
I en kris är det ofta de små sakerna som gör störst skillnad: att kunna skölja ett sår, bandagera ett trampdyneskrap eller plocka en fästing. Ett välpackat kit hemma och ett resekit i bilen är därför guld värt. Jag rekommenderar att du lägger bandage, kompresser, sårtvätt, sax, fästingplockare och en enkel termometer överst – det du vill nå utan att rota. Lägg också i receptbelagda mediciner (om ditt djur har sådana) i originalförpackning med doseringsanvisning, samt en plastficka med vaccinationsintyg och veterinärens nummer. Byt ut förbrukat material i samband med att du roterar fodret.
Ett färdigt kit sparar tid när det brinner i knutarna. Sätt gärna ihop ett komplett förstahjälpen-kit som passar ditt djur och komplettera med nödfiltar under kallare perioder. Vill du ha en färdig lösning med nödfiltar och extra förnödenheter finns premium första hjälpen-kit med nödfiltar.
Värme och skydd
Inför kalla perioder lönar det sig att förbereda bostaden: sätt tätningslister runt fönster och dörrar, häng tjocka gardiner och använd tillfällig fönsterfilm eller bubbelplast på insidan av dragiga fönster för att minska värmeförlusten. Lyft upp djurets sovplats från kalla golv med ett lager isolering (t.ex. ett liggunderlag eller en hopvikt sovsäck under bädden) och se till att underlaget håller torrt. Vädring i korta, snabba intervaller (”stötvädra”) ger frisk luft utan att kyla ned rummet i onödan.
Utomhus i kyla: håll promenaderna kortare men fler, torka päls och tassar direkt när ni kommer in och smörj trampdynor med tassalva/vaselin vid behov. Kortpälsade, äldre och mycket unga djur mår ofta bättre med täcke. Servera dricksvatten i en isolerad skål och byt ofta så att det inte blir iskallt. Undvik värmekällor med öppen låga inomhus och använd aldrig grillar eller bensin-/dieselvärmare i slutna utrymmen (kolmonoxidrisk).
För smådjur: höj upp buren från golvkyla, lägg en isolerande skiva under och byt till extra energirikt foder vid längre köldperioder. Linda vattenflaskan med en strumpa eller ett fodral så att pipen inte fryser, och kontrollera oftare att djuret dricker. Håll uppsikt efter tecken på nedkylning hos alla djur – skakningar, stela rörelser eller bleka slemhinnor – och värm då långsamt och torrt. Kontakta veterinär om du är osäker.
Kommunikation och identifiering
Om ett djur smiter i samband med evakuering avgör identifieringen hur snabbt ni återförenas. Se till att chipet är registrerat och uppdaterat – Jordbruksverket har tydliga råd kring märkning och ansvar. En enkel namnbricka med telefonnummer på halsbandet gör stor nytta, särskilt om nätet ligger nere och någon hittar djuret i närområdet. Spara nytagna foton i mobilen och skriv ut en liten A5 med beskrivning och kontaktuppgifter som du förvarar i beredskapslådan. Har du släkt eller vänner i närheten? Lägg in en “ICE”-kontakt för djuret – en person som kan ta emot om du själv är upptagen. Läs också vår steg-för-steg-guide för att skapa en krisberedskapsplan för husdjur.
Mental beredskap
Djur speglar oss. Är du lugn, blir de lugnare. Bygg in trygghet i vardagen genom små vanor: låt katten sova i transportburen ibland, låt hunden gå in och ut ur buren på signal, servera enstaka mål från reseskålarna för att ”normalisera” dem. Skapa en bestämd viloplats – en filt, en korg, ett hörn – som du alltid tar fram vid oro. Ta med någon favorit: en leksak, en filt, en t-shirt som doftar matte eller husse. Det låter banalt, men i en stökig situation kan just den doften vara skillnaden mellan stress och lugn.
Följ myndigheternas grundrekommendation om egenberedskap i minst sju dagar – det gör även djurens vardag tryggare när något oväntat händer.
Steg-för-steg: Husdjursberedskapslåda
Tänk på lådan som en liten reskompis – alltid packad, alltid nära dörren. Börja med grunden: vatten för sju dagar (gärna mer) och foder som räcker lika länge. Lägg i transportutrustningen du faktiskt använder, inte ”den där gamla” som du inte litar på. Toppa med första hjälpen (se ovan), några enkla filtar och en mapp med kopior på vaccinationsintyg, recept och kontaktuppgifter. Tejpa en enkel checklista på locket: datum för senaste rotation av foder och vatten, vad som ska fyllas på, och en liten ruta för signatur. När vardagen rullar på är det lätt att glömma – checklistan påminner i rätt stund. Behöver du inspiration om vattenhantering? Se guiden hur renar man dricksvatten.
Praktiska scenarier
Scenario 1: Strömavbrott i tre dagar
Det blir mörkt, tyst och snabbt kallare. Första timmen: tänd ficklampa, samla familj och djur i ett mindre rum och bygg upp en mysig sovplats med filtar. Fyll skålar med vatten och ställ undan extra vatten i rumstemperatur så det inte blir för kallt att dricka. Dag 1–2: håll rutinerna, servera torrfoder eller konserver som inte kräver spis och se till att promenader sker på säkra tider med reflex (mörker ställer till det även för djur). Dag 3: gör en liten statusgenomgång – hur mycket foder och vatten återstår, hur mår djuren, behöver du flytta sovplatsen? Med en plan i botten brukar tre dygn gå bättre än man tror.
Scenario 2: Evakuering vid brand
Här vinner förberedelsen minuter. Sätt på halsband och sele, lyft in djuren i sina burar och ta hela husdjurslådan – inte enstaka plock. Gå igenom din mentala checklista: burar, koppel, vatten, foder, mediciner, dokument, telefonladdare. I bilen ska burarna stå stadigt; lämna en leksak eller filt i buren för lugn. Om du måste lämna hemmet i brådska, skriv en kort lapp på ytterdörren att djur är evakuerade (för att undvika att räddningstjänst tar onödiga risker). När ni kommit i säkerhet, ge små portioner vatten ofta – stressade djur dricker ibland glupskt och mår bättre av lugnare intag.
Scenario 3: Vattenavstängning i en vecka
Här gäller planering. Ta fram dunkarna från förrådet och ransonera enligt tabellen längre upp. Byt till foder som kräver minst vatten och diska skålarna med hushållspapper mellan måltiderna för att spara vätska. Är vattnet osäkert där du befinner dig? Använd filter eller desinfektion enligt anvisningarna – det gäller både människor och djur. Vill du repetera grunderna, läs guiden hur renar man dricksvatten. Jag tycker att lite extra vatten på hyllan är en billig försäkring – särskilt för djuren.
Vanliga frågor om husdjursberedskap
Hur mycket foder bör jag lagra?
Planera för minst sju dagar, gärna fjorton. En hund på 20 kg äter oftast omkring 400–500 g torrfoder per dag, medan en normalstor katt ligger runt 60–80 g. Rotera lagret när du öppnar en ny påse – skriv datum på tejp, så blir det lätt att se vad som ska användas först.
Hur mycket vatten behöver mitt djur och hur lagrar jag det?
Som riktmärke behöver en större hund omkring 1,5 liter per dag, en mindre hund cirka 1 liter och en katt 0,8–1,0 liter. Förvara vattnet mörkt och svalt i rengjorda dunkar. Vid längre lagring byter du vattnet regelbundet och sköljer ur dunkarna. Om du måste använda osäkert vatten, filtrera eller desinficera enligt produktens instruktioner – grunderna hittar du i vår guide om hur man renar dricksvatten.
Vad ska ingå i ett första hjälpen-kit för djur?
Lägg i sårtvätt, kompresser, elastisk binda, självhäftande bandage, sax, fästingplockare, samt en enkel termometer. Har ditt djur läkemedel? Förvara dem i originalförpackning med dosering. Lägg även i en plastficka med vaccinationsintyg och kontaktuppgifter till veterinär.
Hur gör jag om mitt djur blir stressat under kris?
Behåll rutiner för mat och vila så gott det går, och skapa en lugn ”basplats” med filt eller korg. Träna korta stunder i transportbur i vardagen så att buren känns trygg när den behövs. Prata lugnt, erbjud vatten ofta och ge små pauser från intryck. Min erfarenhet är att en filt som doftar hemma gör större skillnad än man tror.
Vilket ansvar har jag som djurägare i en kris?
Du ansvarar för att djuret inte far illa – även vid störningar. Det innebär att planera för mat, vatten, skydd och transport. Läs mer om ansvar och märkning hos Jordbruksverket, och om egenberedskap i hushållet hos MSB och Krisinformation.se.
Sammanfattning och nästa steg
Att bygga upp en husdjursberedskap är inte svårt – men det gör en enorm skillnad i en kris. Med mat och vatten för minst en vecka, en trygg transportbur och ett enkelt första hjälpen-kit har du redan kommit långt. För mig är det en självklarhet: djuren ska aldrig behöva lida för att vi inte förberett oss.
När du har grunden på plats kan du komplettera med extra detaljer – som isolering för smådjur eller en extra dunk vatten. Öva gärna lite i vardagen, så blir både du och djuren lugnare när något väl händer. På Bered.nu hittar du både guider för hela familjens krisberedskap, vår beredskapslåda och vårt första hjälpen-kit för hundar och katter. Med små steg i rätt riktning skapar du trygghet – för både människor och djur.