Baserat på riktlinjer från Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Krisinformation.se. Faktagranskad augusti 2026.

Kort svar: Skriv ner hushållets viktigaste nummer på papper och sätt listan där alla hittar den. Ta med 112 för akut fara, 1177 för sjukvårdsrådgivning och 113 13 för information vid större händelser. Lägg till en kontaktperson på annan ort, hushållets egna nummer till vård, försäkring, skola, elbolag och hyresvärd, samt adresser till närmaste skyddsrum och akutmottagning. Gå igenom listan en gång i halvåret.

Varför papper och inte mobilen

Nästan alla nummer vi använder ligger i telefonen, och nästan ingen kan dem utantill. Det fungerar bra ända tills telefonen inte gör det. Vid ett längre strömavbrott tar batteriet slut och du kan inte ladda. Mobilnätets basstationer har reservkraft, men den räcker inte hur länge som helst, och vid en större händelse kan näten dessutom bli hårt belastade när många ringer samtidigt. En trasig eller borttappad telefon räcker också.

Ett papper behöver ingen ström, ingen täckning och ingen kod. Det kan dessutom användas av någon annan än dig, till exempel ett barn, en granne eller en släkting som är hemma hos er när något händer. Skriv för hand eller skriv ut, och gör gärna ett exemplar per plats: hemmet, bilen och nödväskan.

112, 1177 och 113 13 - vilket ringer du när?

• 112 - vid akut fara för liv, hälsa eller egendom. Brand, allvarlig olycka, pågående brott, någon som är medvetslös eller inte får luft. Numret går till SOS Alarm, som kopplar dig vidare till ambulans, räddningstjänst eller polis. Nödsamtal kopplas via det mobilnät som är tillgängligt där du står, även om ditt eget abonnemang saknar täckning på platsen.
• 1177 - vid sjukdom och skada som inte är akut, när du behöver råd om vad du ska göra och var du ska söka vård. Bemannas av sjuksköterskor.
• 113 13 - Sveriges informationsnummer vid större olyckor och kriser. Hit ringer du för att få information om en händelse, till exempel en storm, ett utsläpp eller ett längre avbrott, och hit kan du också lämna information. Använd 113 13 när du vill veta något, så håller du 112 fritt för dem som är i akut fara.

Skriv ut alla tre på listan med en kort förklaring bredvid. Det är förklaringen som gör att någon som är stressad väljer rätt nummer.

En kontaktperson utanför orten

Utse en person som bor på annan ort, gärna i en annan del av landet, och skriv upp numret. Kom överens i familjen om att alla hör av sig dit om ni tappar kontakten med varandra.

Avståndet är hela poängen. En händelse som slår ut el, vatten eller telefoni är oftast lokal eller regional. Den som bor långt bort påverkas sällan av samma störning, har ström i telefonen och kan ta emot besked. Då blir den personen en gemensam knutpunkt: du behöver bara nå en för att alla ska veta att du är okej, i stället för att försöka nå alla var för sig medan näten är belastade.

Berätta för kontaktpersonen att rollen finns, och se till att alla i hushållet, även barnen, vet vem det är.

Hushållets egna nummer

De allmänna numren räcker inte. Det är de egna som är svårast att komma på i skarpt läge. Gå igenom och skriv ner:

• Vård: vårdcentralen, tandläkaren och veterinären om ni har djur.
• Försäkring: hemförsäkringens skadejour, bilförsäkringen och era försäkringsnummer.
• Skola och förskola: avdelningen eller klassen direkt, inte bara växeln.
• Elbolag: både elnätsägaren och elhandelsbolaget. Det är nätägaren du felanmäler ett avbrott till, och det är lätt att blanda ihop de två.
• Vatten och avlopp: kommunens VA-jour vid vattenläcka eller avbrott.
• Hyresvärd eller bostadsrättsförening: felanmälan och jourtelefon, samt vem i styrelsen som nås kvällstid.
• Arbete: närmaste chef, så att du snabbt kan meddela att du inte kommer.
• Nära anhöriga och två grannar som ni faktiskt skulle knacka på hos.

Skriv namn, roll och nummer. Ett nummer utan namn är svårt att använda för någon annan än den som skrev det.

Adresser du bör ha nedskrivna

Nummer räcker inte om du behöver ta dig någonstans. Skriv adressen, inte bara namnet, till:

• Närmaste skyddsrum. Skriv adressen och hur ni tar er dit till fots. Så hittar du det: närmaste skyddsrum.
• Närmaste akutmottagning och närmaste jouröppna vårdcentral. De ligger sällan på samma ställe.
• Kommunens trygghetspunkt. Många kommuner pekar ut platser dit du kan gå vid ett längre avbrott för värme, information och möjlighet att ladda. Vilka de är skiljer sig mellan kommuner, så ta reda på det i förväg via din kommuns webbplats.
• Er egen mötesplats, en nära hemmet och en en bit bort, om ni inte kan ta er hem.
• Er egen adress och fastighetsbeteckning. Det är det första du får frågan om när du larmar.

Var listan sitter och hur ofta den uppdateras

Listan gör nytta först när den sitter framme. Sätt den innanför en köksskåpsdörr, på kylskåpet eller vid elcentralen, alltså på en plats alla passerar. Lägg ett exemplar i nödväskan och ett i bilen. Har ni en kommunikationsplan hör de två ihop, så förvara dem tillsammans.

Gå igenom listan en gång i halvåret, gärna samtidigt som du roterar vatten och mat i förrådet. Numren till skola, arbete och vårdcentral ändras oftare än man tror. Skriv datum längst ner, så ser alla när den senast stämde.

Barn och nummer de kan lära sig utantill

Barn har sällan telefonen med sig överallt, och de yngsta har ingen alls. Lär dem därför två saker utantill: 112, och numret till en vuxen i familjen. Öva genom att säga numret högt tillsammans då och då, det fastnar fortare än man tror.

Lär dem också säga sitt fullständiga namn och sin adress. Skriv in numret i ytterjackan på de minsta. Mer om hur ni pratar om det här hemma finns i vår guide om att förbereda hela familjen.

Vill du ha helheten på plats först? Börja med vår checklista för hemberedskap, och komplettera sedan med krisöversikten för hemmet.

Usein kysytyt kysymykset

Källor: MCF och krisinformation.se.