Krisberedskap för husdjur - Komplett guide

Baserat på riktlinjer från Jordbruksverket, Beredskap för dig som har djur, Myndigheten för civilt försvar, Beredskap för dina husdjur, Krisinformation.se, Husdjur vid kris och Svenska Blå Stjärnan, Checklista för dina djur. Faktagranskad september 2026.

När en kris inträffar tänker många först på värme, vatten och mat till hushållet. Djuren är minst lika beroende av oss, men de har ingen egen beredskap och kan inte göra något åt saken själva. Den här guiden går igenom vad som faktiskt gäller för hund, katt och smådjur, hur mycket vatten och foder en vecka betyder i praktiken, och vad du gör om ni måste lämna hemmet.

Kort svar: Ha en veckas foder och vatten men en månads medicin, se till att djuret är id-märkt och registrerat hos Jordbruksverket, ha en transportbur som djuret redan känner, och vet i förväg vart ni tar vägen. Räkna inte med att få ta med djuret in i ett skyddsrum, MCF:s besked är nej.

Innehåll

• Det här säger reglerna
• Får djuret följa med in i ett skyddsrum?
• Vatten: så mycket behöver djuret
• Foder
• Medicin och första hjälpen
• Transport och evakuering
• Värme vid strömavbrott
• Om du inte kan ta dig hem
• Djurets beredskapslåda
• Vanliga frågor
• Källor

Det här säger reglerna

Två saker är avgjorda i lag och gäller oavsett vad som händer.

Du får inte överge djuret. Djurskyddslagen är kort på den punkten: djur av tamdjursart får inte överges. Djur ska dessutom ges tillräcklig tillsyn samt foder och vatten av god kvalitet, och skyddas mot onödigt lidande. Jordbruksverket är uttryckligt med att reglerna gäller även i kris och krig, och att du som djurägare inte själv får avgöra när avsteg får göras. Hamnar du i ett läge där du inte klarar det ska du kontakta länsstyrelsen.

Djuret ska vara id-märkt och registrerat. Det är ett lagkrav för både hund och katt. Kattkravet gäller sedan den 1 januari 2023, med undantag för katter födda före den 1 januari 2008. För hund gäller kravet djur födda den 1 januari 1993 eller senare. Märkning och registrering ska ske innan djuret är fyra månader, och köper du ett omärkt djur som är äldre än tre månader har du fyra veckor på dig.

Registreringen görs i Jordbruksverkets hund- respektive kattregister, som är två skilda register. Det kostar 40 kronor i e-tjänsten och 100 kronor via blankett. Har du registrerat hunden hos Svenska Kennelklubben räknas inte det, SKK är ett annat register. Chipnumret är i praktiken det enda som återförenar er om ni skiljs åt, så kontrollera att uppgifterna stämmer i dag och inte pekar på en gammal adress eller ett gammalt telefonnummer.

Får djuret följa med in i ett skyddsrum?

Nej, enligt Myndigheten för civilt försvar. MCF svarar på sin egen sida om skyddsrum att skyddsrummen är avsedda för människor och att inga djur får tas med. Skälen som anges är allergirisk och att utrymmet ibland är begränsat. Myndigheten tillägger att skyddsrummet är tänkt som ett tillfälligt skydd, och att det finns andra sätt att söka skydd om man inte vill lämna sitt husdjur.

Jordbruksverket säger samma sak och pekar på källare, garage och tunnelbanestationer som de skyddade platser dit du kan ta med ett sällskapsdjur.

Det är däremot inte ett lagförbud, och skillnaden är värd att känna till. Lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen (2026:440), som gäller sedan den 1 juni 2026, definierar skyddsrum som utrymmen för skydd av befolkningen i krig. Den nämner inte djur över huvud taget och innehåller inget djurförbud. Att djur inte får tas med är alltså myndighetens anvisning och tolkning, inte en paragraf. Praktiskt spelar det ingen roll i stunden, eftersom den som ansvarar för skyddsrummet följer myndighetens besked. Men det förklarar varför olika källor på nätet säger olika saker, och det är skälet att planera för ett annat skyddat utrymme i stället för att hoppas på ett undantag.

Ledarhund och assistanshund: källorna går isär. Krisinformation.se, som drivs av MCF, skriver att assistanshundar och ledarhundar är okej att ta med, eftersom det handlar om ett begränsat antal hundar som är viktiga hjälpmedel för sina ägare. MCF:s egen skyddsrumssida nämner inget sådant undantag utan säger att inga djur får tas med. Är du beroende av en ledarhund bör du fråga din kommun i förväg i stället för att lita på en av källorna.

Så här går det ihop med djurskyddslagen. Lagen säger att djur inte får överges, samtidigt som myndighetsrådet är att ställa fram extra foder och vatten och lämna djuret hemma om du behöver söka skydd. Råden förutsätter att djuret klarar sig kortvarigt på egen hand i sitt eget hem, inte att det överges. Skillnaden ligger i om du har för avsikt att komma tillbaka.

Ta reda på i förväg både var närmaste skyddsrum ligger och var närmaste källare eller garage finns, eftersom det senare är det som gäller när djuret är med. Vi har samlat kartan och hur du använder den i guiden Var är närmaste skyddsrum.

Vatten: så mycket behöver djuret

Ingen svensk myndighet anger en siffra. MCF och Jordbruksverket säger båda att du ska ha minst en veckas beredskap för ditt djur, men de skriver aldrig ut hur många liter det blir. Det är därför du hittar så vitt skilda tal när du söker.

Siffran finns i stället hos Svenska Blå Stjärnan, organisationen som enligt MCF har samhällets uppdrag att ta hand om djuren vid kriser. Deras checklistor för hund och katt anger båda 0,5 dl vatten per kilo kroppsvikt och dygn, alltså 50 ml per kilo. Samma värde för katt som för hund.

Det är värt att veta varför kattens siffra ofta anges lägre på nätet. En katt dricker normalt 20 till 50 ml per kilo, men får resten av sin vätska ur maten. I en kris med torrfoder försvinner den delen, och då är det behovet du ska lagra efter, inte drickandet.

Hund- och kattvärdena kommer från Svenska Blå Stjärnans checklistor och gäller ett friskt djur i normal miljö. Kaninvärdet bygger på den veterinära tumregeln om cirka 1,5 dl per kilo och dygn.

Lägg på marginal. Behovet stiger i värme, vid ansträngning, hos dräktiga och digivande djur och vid sjukdom, särskilt vid feber, kräkningar eller diarré. Dricker ditt djur påtagligt mer eller mindre än riktvärdet är det i sig ett skäl att kontakta veterinär, och det gäller särskilt katter.

Sett till hushållets totala lager är djuren sällan det som avgör. MCF räknar med tre till fem liter vatten per person och dygn, till dryck, matlagning och grundläggande hygien, alltså 12 till 20 liter för en familj på fyra. En hund på 20 kilo lägger på ungefär en liter, och MCF påpekar själv att det går åt vatten till husdjuren också. Poängen är inte mängden, utan att den faktiskt räknas med när dunkarna fylls.

Förvara vattnet mörkt och svalt i rena dunkar avsedda för livsmedel, skriv datum på dunken och byt vattnet med jämna mellanrum. Ha alltid en extra vattenskål i lådan. Är vattnet osäkert behöver det behandlas, och det gäller både er och djuren. Läs mer i guiden hur renar man dricksvatten.

Foder

Ha minst en veckas foder som tål rumstemperatur, alltså torrfoder eller konserver. Hur många gram det blir står på förpackningen till det foder ditt djur faktiskt äter, och doseringen skiljer sig kraftigt mellan märken och mellan energinivåer. Läs av dygnsdosen där och multiplicera med sju, i stället för att utgå från ett generellt gramtal.

Byt inte foder mitt i en kris om du kan undvika det. Ett foderbyte ska normalt trappas in gradvis under ungefär en vecka, och en diarré när vattnet är ransonerat är ett problem du inte vill ha. Köp därför det djuret redan äter, och använd alltid den äldsta förpackningen först så roterar lagret sig självt.

Häll gärna torrfodret i täta hinkar eller tunnor som håller fukt och skadedjur borta, och märk locket med innehåll och datum. Har du smådjur behöver du extra hö och pellets. Svenska Blå Stjärnan har checklistor per djurslag, också för fågel, reptil, gnagare och kanin samt häst. Glöm inte en manuell konservöppnare. Samma tänk som i mat med lång hållbarhet gäller djurens foder.

Medicin och första hjälpen

Jordbruksverket säger en månad för mediciner, inte en vecka. Det är en viktig skillnad som ofta citeras fel. Foder och vatten räknas i veckor, men djurets läkemedel i en månad. Har djuret en pågående medicinering är det den enda posten på hela listan som inte går att improvisera fram, och den som tar längst tid att fylla på när apotek och kliniker är hårt belastade. Planera den med din veterinär i god tid, inte när det redan hänt något.

Förvara medicinerna i originalförpackning med doseringsanvisning, och lägg dem lättåtkomligt tillsammans med vaccinationsintyget i en plastficka.

Jordbruksverket är också konkret om vad som ska finnas på papper: telefonnummer till veterinär, till djurförsäkringen och djurets id-nummer. Skriv ut det. Vid ett strömavbrott är en app inte en plan, och den som eventuellt tar hand om djuret i ditt ställe kommer inte in i din telefon.

För själva vården vid skada och akut sjukdom har vi en egen fördjupning: Första hjälpen för hund och katt. Ett färdigpackat första hjälpen-kit för hund och katt sparar tid när det är bråttom, och innehållet har datum på förpackningarna, så gå igenom det en gång om året.

Transport och evakuering

MCF:s råd vid evakuering är att ta med djuret, och att ha en bur, väska eller något annat att transportera det i. Den andra halvan av rådet är den som glöms: träna djuret att vara i buren. En katt som ser transportburen för första gången när ni har fem minuter på er kommer inte in i den frivilligt.

Låt därför buren stå framme som en möbel, med en filt som doftar hem. Välj en modell som går att öppna både framifrån och uppifrån, och märk den med namn och telefonnummer. Blå Stjärnan råder också kattägare att vänja katten vid sele och koppel, så att hon går att hålla utanför buren om det behövs.

I bilen gäller temperaturgränser. Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om temperaturen inne i bilen kan gå över 25 grader eller under minus 5 grader. En hund får förvaras i en stillastående bil i högst tre timmar, ska ha vatten minst var sjätte timme och foder med högst 24 timmars mellanrum. Reglerna gäller vid en evakuering precis som annars.

Kommunernas evakueringsplatser skiljer sig åt. Varken MCF eller Jordbruksverket anger någon nationell regel för om husdjur tas emot på kommunens uppsamlings- och evakueringsplatser. Vissa kommuner skriver ut i sina planer att mindre sällskapsdjur får följa med, andra säger ingenting alls. Sök på din kommuns namn tillsammans med ordet krisberedskap medan du har lugn och internet, så vet du vad som gäller där du bor.

Ha också ett alternativ som inte är kommunens: någon utanför ditt eget område som kan ta emot djuret, gärna avtalat i förväg, plus en lista med djurvänliga hotell, pensionat och veterinärer.

Värme vid strömavbrott

Ett hus utan el kyls ned, och djuret förlorar värme precis som ni. Samla hushållet i ett rum i stället för att värma hela bostaden, gärna ett med få ytterväggar. Ett täcke på en frusen hund fungerar också inomhus, och små och kortpälsade djur, äldre djur och sjuka djur fryser före de andra. Ställ buren dragfritt och lyft den från kalla golv, och isolera den gärna med en filt över tre sidor.

Använd aldrig gasolvärmare, fotogenkamin, gasolkök eller grill som värmekälla inomhus. De förbrukar syret i rummet och avger kolmonoxid, en gas som varken luktar eller syns. Små husdjur reagerar ofta före människor, eftersom de är mindre och andas snabbare. Gasen väger i praktiken lika mycket som luft och blandar sig jämnt i rummet, så det hjälper inte att djuret ligger högt eller lågt. Läs mer om varför i vår guide om kolmonoxidförgiftning.

Ett strömavbrott mitt i sommaren är det omvända problemet. Då gäller skugga, ventilation och en fryst vattenflaska inlindad i en handduk i buren, vilket står på Blå Stjärnans checklistor för både smådjur och katt.

Om du inte kan ta dig hem

En kris inträffar inte nödvändigtvis när du står i hallen. Din husdjursberedskap behöver därför svara på frågan vad som händer om du inte kommer hem, eller om du själv blir sjuk eller skadad.

• Utse en reservperson med nyckel som vet var foder, vatten, mediciner och transportbur finns, och fråga personen i förväg.
• Skriv ner instruktioner om utfodring, mediciner och dosering, samt veterinärens nummer, och lägg lappen där någon annan hittar den.
• Se till att det syns att du har djur. Vet de som vårdar dig att det finns ett djur hemma som väntar?
• Öva. Packa lådan och gör en torrövning en gång. Det tar en kvart och tar bort det mesta av stressen i skarpt läge.

Djurets beredskapslåda

Tänk på den som en packad väska som alltid står nära dörren.

1. Vatten och foder för minst sju dagar, enligt tabellen ovan och doseringen på fodret.
2. Medicin för en månad i originalförpackning med doseringsanvisning, plus vätskeersättning och ett stoppande kosttillskott vid diarré.
3. Transportutrustning som djuret redan känner, plus reservkoppel och halsband, och för katt en sele hon är van vid.
4. Papperen: veterinär, försäkringsbolag, id-nummer, vaccinationsintyg, djurpass och kontaktperson. Utskrivet.
5. Trygghet: filt eller liggunderlag och en favoritleksak.
6. Hygien: kattsand, bajspåsar och rengöringsmaterial.
7. Värme och svalka: en extra filt att lägga över buren, och en fryst vattenflaska som kylklamp om det är varmt.

Posterna är avstämda mot Svenska Blå Stjärnans checklistor för hund och katt. Tejpa en checklista på locket med datum för senaste genomgång. Hushållets egna grundförnödenheter är en annan sak, och där är vår beredskapslåda navet. Vill du se helheten först finns hemberedskap, din checklista.

Vanliga frågor om husdjursberedskap

Sammanfattning

Husdjursberedskap är inte komplicerat, men det är lätt att missa de delar som skiljer sig från människornas. En vecka foder och vatten men en månad medicin. Id-märkning och registrering som faktiskt stämmer. En transportbur djuret redan gillar. Och vetskapen om att skyddsrummet inte är alternativet, utan källaren.

Lägg till en plan för vem som tar hand om djuret om du inte kan komma hem, och gör en torrövning en gång. Det är den halvtimmen som gör skillnad när något faktiskt händer.

Källor

• Jordbruksverket, Beredskap för dig som har djur. En veckas foder och vatten, en månads medicin, papperslistan och att djurskyddsreglerna gäller även i kris och krig.
• Myndigheten för civilt försvar, Beredskap för dina husdjur. Uthållighet, transportbur och att husdjur inte ska tas med till skyddsrum.
• Myndigheten för civilt försvar, Bra att veta om skyddsrum. Beskedet att inga djur får tas med, och skälen till det.
• Myndigheten för civilt försvar, Tillgång till vatten i kris. Tre till fem liter vatten per person och dygn, till dryck, matlagning och hygien.
• Svenska Blå Stjärnan, Checklista för dina djur. Riktvärdet 0,5 dl vatten per kilo och dygn för hund och katt, och checklistor per djurslag. Organisationen har enligt MCF samhällets uppdrag att ta hand om djuren vid kriser.
• Krisinformation.se, Husdjur vid kris. Uppgiften om ledar- och assistanshundar, och rådet att evakuera djuren i förväg.
• Sveriges riksdag, Djurskyddslag (2018:1192). 2 kap. 1, 4 och 8 §§ om att djur ska behandlas väl, om tillsyn, foder och vatten, samt förbudet att överge djur av tamdjursart.
• Sveriges riksdag, Lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen. Definitionen av skyddsrum som utrymmen för skydd av befolkningen i krig. Lagen trädde i kraft den 1 juni 2026 och innehåller inga bestämmelser om djur.
• Sveriges riksdag, Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Märkningsbestämmelserna gäller inte hundar födda före den 1 januari 1993, och enligt ändringen 2022:186 inte katter födda före den 1 januari 2008.
• Jordbruksverket, Märka och registrera katter och Märka och registrera hundar. Avgifter, tidsfrister och att SKK-registrering inte räknas.
• Jordbruksverket, Transportera hundar. Temperaturgränserna och tidsgränserna i bil, grundade på Jordbruksverkets föreskrifter om transport av levande djur (SJVFS 2019:7 och 2020:8).

Vattenmängderna per kilo kroppsvikt kommer från Svenska Blå Stjärnan och veterinära källor, inte från en myndighet. Den här guiden ersätter inte veterinär bedömning. Vid akut sjukdom eller skada, kontakta veterinär. Källorna kontrollerades senast den 24 september 2026.