Elavbrott i Sverige: vad som händer de första 24 timmarna och hur du ska agera
Fråga: Vad händer första dygnet vid elavbrott i Sverige, och hur prioriterar man rätt så att hushållet klarar sig lugnt och säkert?
Kort svar: Första 24 timmarna handlar om att säkra fyra saker i rätt ordning: information, vatten, värme och mat. Om du snabbt får en lägesbild, sparar batteri, skyddar kyl och frys och ordnar ljus och grundvärme, minskar du både risker och stress medan samhället jobbar på återställning.
Indhold
- Varför första 24 timmarna är avgörande
- Fyra prioriteringar som alltid gäller
- Om du förbereder dig innan avbrottet
- Första 15 minuterna - gör detta direkt
- 1-4 timmar - stabilisera läget
- 4-12 timmar - mat, vatten och värme i praktik
- 12-24 timmar - uthållighet och plan för dag 2
- Snabbtabell - vad du gör när
- Barn, äldre och husdjur - extra hänsyn
- Kommunikation, mobilnät och myndighetsinfo
- Matsäkerhet och vatten i flerbostadshus
- Säkerhet hemma - brandrisk, ventilation och grannar
- När elen kommer tillbaka - kontroll och återstart
- Vanliga frågor om elavbrott första dygnet
- Källor och fördjupning
- Sammanfattning och nästa steg
Varför första 24 timmarna är avgörande
De första 24 timmarna vid elavbrott avgör ofta hur lugnt eller kaotiskt resten blir. Många problem uppstår inte för att avbrottet är långt, utan för att hushållet saknar struktur när ljus, laddning och information försvinner samtidigt.
Myndigheterna är tydliga med att hushåll ska kunna klara sig minst en vecka utan samhällets stöd, vilket inkluderar strömavbrott och störningar i vardagliga system. Det framgår av MSB:s råd om hemberedskap och Krisinformation.se om hemberedskap.
Om du vill ha en komplett helhetsplan kan du kombinera den här guiden med vår kompletta strömavbrottsguide. En välpackad beredskapslåda gör dessutom att du slipper leta efter rätt saker i mörker.
Fyra prioriteringar som alltid gäller
När elen går vill hjärnan gärna springa i tio riktningar samtidigt. Första regeln är därför att följa en fast prioriteringsordning, oavsett om du bor i villa, lägenhet eller studentrum.
Prioritet 1 är information och lägesbild, prioritet 2 är vatten, prioritet 3 är ljus och värme, prioritet 4 är mat och rutiner. Det här minskar både risker och stress, och gör att du tar beslut på fakta istället för känsla.
Snabb checklista - dina första prioriteringar
- Få en bekräftad lägesbild via radio och myndighetskanaler.
- Säkra vatten och planera för hygien.
- Ordna ljus och en varm zon i hemmet.
- Skydda mat i kyl och frys och planera enkla måltider.
Om du förbereder dig innan avbrottet
Det som gör störst skillnad första dygnet är inte hur mycket du äger, utan hur snabbt du får ordning. Tre små förberedelser ger oproportionerligt stor effekt: en tydlig plats för utrustning, laddade powerbanks och en plan för vatten.
Det är samma logik som vi använder i krislåda - bäst i test, där fokus är funktion och prioritering. Lägg din belysning och radio i samma låda som första hjälpen och batterier, så att du alltid hittar allt direkt.
För lägenheter är det extra viktigt att ha en plan för vatten och kommunikation, eftersom många system är gemensamma. Se även urban krisberedskap för lägenhet om du bor i flerbostadshus.
Första 15 minuterna - gör detta direkt
Första kvarten handlar om att undvika onödiga fel och få kontroll. Du ska inte börja bygga avancerade lösningar, du ska stoppa blödning i systemet och skapa lugn.
Steg för steg - första minuterna
- Kontrollera om avbrottet är lokalt eller i hela området genom att titta i trapphus och mot grannar.
- Släck levande ljus du inte behöver och undvik att börja laga mat direkt.
- Stäng av och dra ur känslig elektronik för att minska risken vid återinkoppling.
- Ställ fram pannlampa och en reservlampa, gärna en laddningsbar pannlampa så du har händerna fria.
- Starta en vevradio med solcell och lyssna efter bekräftad information.
Om du bor i lägenhet är trapphus och entré kritiska direkt. Se till att du kan röra dig säkert utan hiss och att du vet var nödutgångar och ficklampor finns.
1-4 timmar - stabilisera läget
Nu är målet att spara energi och skapa struktur. Du vill minska batteridränering, skydda mat och planera vatten utan att stressa fram fel beslut.
1) Information - byt scrollande mot fasta uppdateringar
Bestäm ett nyhetsfönster, till exempel var 30:e eller 60:e minut. Om du konstant jagar uppdateringar tappar du både batteri och beslutsförmåga.
Grundråd om krisinformation och hur du förbereder dig finns på Krisinformation.se. För reservstrategier, se även vår guide om kommunikation när nätet är nere.
2) Mat - skydda kyl och frys
Öppna kyl och frys så lite som möjligt. Varje öppning släpper ut kyla, och du förkortar tiden maten håller.
För tydliga riktlinjer om kyl och frys vid avbrott, använd vår genomgång av matsäkerhet vid elavbrott. Livsmedelsverket har också råd om mat och hygien i kris som du kan luta dig mot i praktiken.
3) Vatten - räkna realistiskt
Räkna minst 2-3 liter per person och dygn för dricksvatten och enkel mat. Utöver det tillkommer vatten för hygien, vilket ofta glöms bort.
Om du vill ha ett komplett upplägg för mängder, lagring och rening, använd komplett guide till vattenförsörjning. Krisinformation.se har också en tydlig översikt om vatten i hemberedskap.
4-12 timmar - mat, vatten och värme i praktik
Efter några timmar kommer nästa fas: hushållet måste fungera normalt nog för att ni ska orka. Här faller många på att de saknar rutiner, inte prylar.
Värme - skapa en varm zon
Välj ett rum där ni samlas och stäng dörrar till övriga rum. Det är enklare att hålla en mindre yta varm än hela bostaden.
Om du har barn är det extra viktigt att värme, ljus och rutiner blir tydliga. För hushåll med stress och oro är det värt att koppla på psykologisk beredskap tidigt, så att små friktioner inte blir konflikter.
Mat - välj rätt måltider i rätt ordning
Ät först det som är mest känsligt om du bedömer att avbrottet kan bli långt. Om kylkedjan riskerar att brytas planerar du måltider som använder upp öppnade varor tidigt.
Om du vill ha en tydlig metod för att prioritera, bygg den på vår modell i krislåda - bäst i test. Det handlar om att säkra energiintag utan att skapa mer disk, mer spill eller mer brandrisk.
Hygien - gör det enkelt för att undvika problem
Hygien vid avbrott är en riskfråga, inte en komfortfråga. Små åtgärder minskar smittspridning och gör att ni kan fortsätta fungera.
För ett praktiskt upplägg, använd vår guide om hur du håller hygienen under en kris. Den passar särskilt bra i lägenhet där många delar miljöer och utrymmen.
12-24 timmar - uthållighet och plan för dag 2
När du passerat 12 timmar vill du tänka uthållighet. Du bygger en rutin som gör att hushållet fungerar även om avbrottet fortsätter över natt och in i nästa dag.
Gör en kvällsgenomgång: hur mycket vatten har ni kvar, hur mår barnen, hur ser temperatur och matplan ut och vad är nästa uppdatering från myndigheter. Lägg sedan en enkel plan för morgondagen, så att ni inte börjar om från noll.
En enkel nattplan
- Lägg fram pannlampa och skor nära sängen om du behöver röra dig i mörker.
- Ladda mobilen sparsamt och håll en powerbank i reserv.
- Bestäm vem som ansvarar för information, vatten och barnens rutiner.
Om du bor i flerbostadshus kan det vara bra att ha en kort avstämning med en granne. Det räcker ofta med att dela lägesbild och en enkel plan för hjälp vid behov.
Snabbtabell - vad du gör när
Tabellen är gjord för att fungera som en praktisk "sätt upp på kylskåpet"-guide. Den hjälper dig prioritera utan att överarbeta varje beslut.
| Tid | Fokus | Konkreta steg | Vanliga misstag att undvika |
|---|---|---|---|
| 0-15 min | Lägesbild och säkerhet | Radio, pannlampa, stäng av känslig elektronik, kolla trapphus | Tända onödiga ljus, börja laga mat direkt, scrolla sönder batteriet |
| 1-4 h | Stabilisering | Skydda kyl och frys, räkna vatten, sätt nyhetsfönster | Öppna kylen ofta, ingen plan för vatten, oklara roller |
| 4-12 h | Vardagsdrift | Varm zon, enkel matplan, hygienrutin, grannavstämning | Försöka "leva som vanligt" utan anpassning, stressa upp hushållet |
| 12-24 h | Uthållighet | Nattplan, morgonplan, status på mat, vatten, värme och info | Ingen plan för dag 2, förbrukar reservkraft för tidigt |
Barn, äldre och husdjur - extra hänsyn
Barn och äldre påverkas ofta mer av osäkerhet än av avbrottet i sig. Därför behöver rutiner bli tydliga tidigt: mat, vila, värme och enkla uppgifter som ger kontroll.
Om du har barn är det värt att utgå från beredskap för barn och ungdomar vid kris. För småbarnsföräldrar finns en mer detaljerad plan i beredskap för småbarnsföräldrar.
För husdjur behöver du säkra vatten och rutiner så att allt inte blir improvisation. Se krisberedskap för husdjur om du vill ha en checklista för första dygnet.
Kommunikation, mobilnät och myndighetsinfo
Vid elavbrott kan mobilnät fungera, fungera sämre eller bli överbelastat. Du ska därför planera som om internet kan vara instabilt och ha minst en analog kanal.
En vevradio eller batteriradio är det enklaste sättet att behålla en stabil informationskälla. För praktiska reservrutiner, använd digital beredskap och kommunikation när nätet är nere.
Energimyndigheten har samlad information om energiberedskap och hushållsperspektiv som är relevant när avbrottet blir längre. Se Energimyndigheten om energiberedskap som komplement till MSB och Krisinformation.
Matsäkerhet och vatten i flerbostadshus
I flerbostadshus är vatten den stora osäkerhetsfaktorn. Ibland fungerar vattnet som vanligt, ibland påverkas tryck och pumpar, och ibland finns varningar om att koka vatten.
Det säkraste är att ha en liten reserv och en plan för hur du agerar om kommunalt vatten påverkas. Börja med vattenförsörjning, lagring och rening och komplettera med riktlinjer från Krisinformation.se om vatten.
För mat är regeln enkel: håll kyl och frys stängd och planera måltider utifrån risk. Vår guide om matsäkerhet vid elavbrott hjälper dig göra bedömningar utan att gissa.
Säkerhet hemma - brandrisk, ventilation och grannar
Brandrisk ökar vid elavbrott eftersom fler använder levande ljus, stormkök och alternativa värmekällor. Håll gångvägar fria, ställ ljus stabilt och lämna aldrig lågor utan uppsikt.
Om du använder någon form av gas eller bränsle inomhus ska du alltid ha ventilation och följa produktens instruktioner. För dig som planerar matlagning utan el är det smart att ha en tydlig rutin och ett bestämt ställe, så att det inte blir ad hoc i mörker.
För grannar kan en snabb samordning vara den mest värdefulla resursen. Det räcker ofta att dela en lägesbild och bestämma hur ni hjälper varandra om någon behöver vatten eller bärhjälp i trappor.
När elen kommer tillbaka - kontroll och återstart
När elen återkommer ska du inte bara "slå på allt". Börja med att kontrollera att spis och ugn är avstängda, och koppla in känslig elektronik stegvis.
Gå igenom kyl och frys och gör en rimlig bedömning av vad som är säkert. Om du är osäker är det bättre att kassera en tveksam vara än att riskera matförgiftning.
Fyll på det du förbrukat och notera vad som saknades, så att nästa avbrott blir ännu enklare. Det är samma princip som i en bra beredskapslåda: använd, lär, fyll på.
Vanliga frågor om elavbrott första dygnet
Vad är viktigast att göra direkt när strömmen går?
Få en lägesbild via radio, ordna ljus så att du kan röra dig säkert och skydda kyl och frys genom att hålla dörrarna stängda. Sätt sedan en enkel plan för vatten och laddning så att du inte bränner reservkapacitet i onödan.
Hur mycket vatten behöver jag första dygnet?
Räkna minst 2-3 liter per person för dricksvatten och enkel mat. Utöver det behöver du vatten för hygien, så en liten reserv ger större trygghet än man tror, särskilt i lägenhet.
Hur länge håller maten i kyl och frys utan el?
Det beror på temperatur och hur ofta du öppnar dörrarna. Grundregeln är att hålla kyl och frys stängd och planera måltider med känsliga varor först om avbrottet drar ut på tiden, med stöd av matsäkerhet vid elavbrott.
Fungerar mobilnätet vid elavbrott?
Ofta fungerar det i början, men det kan bli överbelastat eller försämras när reservkraft tar slut. Därför bör du ha en analog kanal som radio och en plan enligt kommunikation när nätet är nere.
Vad ska jag göra när elen kommer tillbaka?
Kontrollera att spis och värmekällor är avstängda, koppla in elektronik stegvis och gör en säkerhetsbedömning av mat i kyl och frys. Fyll sedan på förbrukade delar så att din beredskap är återställd för nästa gång.
Källor och fördjupning
Sammanfattning och nästa steg
- Prioritera i rätt ordning: information, vatten, värme och mat.
- Skydda kyl och frys genom att hålla dem stängda och planera måltider smart.
- Skapa en varm zon och tydliga rutiner så att hushållet orkar över dygnet.
- Ha en analog informationskanal och spara batteri med fasta uppdateringar.
- Fyll på och förbättra direkt efteråt så att nästa avbrott blir enklare.
Se beredskapslådan som bas för första dygnet och fortsätt med komplett strömavbrottsguide för en längre plan.
