Första hjälpen för hund och katt – komplett guide

Baserat på riktlinjer från Jordbruksverket, Beredskap för dig som har djur, Giftinformationscentralen om förgiftning hos djur, Statens veterinärmedicinska anstalt om giftiga växter och de internationella RECOVER-riktlinjerna för veterinär HLR. Faktagranskad augusti 2026.

Vid en akut skada eller sjukdom hos hund eller katt räknas varje minut. Den här guiden går igenom de vanligaste akutsituationerna steg för steg, vad som bör finnas i ditt första hjälpen-kit, och viktigast av allt, när du måste söka vård direkt.

Kort svar: Första hjälpen handlar om tre saker: håll dig själv och djuret säkra, stabilisera (stoppa blödning, kyl vid värmeslag, håll luftvägen fri) och kom snabbt till veterinär. Första hjälpen ersätter aldrig en veterinär, den köper tid.

Viktigt: Den här guiden är allmän information, inte veterinärmedicinsk rådgivning. Vid akut skada eller sjukdom, kontakta alltid veterinär eller närmaste djursjukhus, gärna innan du åker in så att personalen kan förbereda sig. Råden och riktvärdena här är allmänna. Exakta normalvärden, doser och bedömningar för just ditt djur ska alltid stämmas av med din egen veterinär.

När ska du kontakta veterinär direkt?

Vissa situationer är alltid akuta. Ring veterinär, djursjukhus eller djurambulans omedelbart om du ser något av detta:

• Kraftig eller pulserande blödning som inte stannar
• Andningssvårigheter, eller blå-grå tunga och tandkött
• Medvetslöshet eller svår slöhet
• Upprepade eller långvariga kramper
• Misstänkt förgiftning (se nedan)
• Uppsvälld, hård och spänd buk, särskilt hos stora hundar (kan vara livshotande magomvridning)
• Oförmåga att kissa, särskilt hos hankatt (akut, kan vara stopp i urinvägarna)
• Tecken på värmeslag (kraftig hässjning, kollaps)
• Plötslig svullnad i ansikte eller svalg efter bett eller stick
• Trauma: påkörd, fall från höjd, bitskada

I Sverige: Ha numret till närmaste djursjukhus och jourhavande veterinär sparat i mobilen redan idag. Är ditt djur försäkrat erbjuder flera försäkringsbolag dessutom veterinär telefonrådgivning, kontrollera vad som ingår hos just ditt bolag.

Så bygger du ett första hjälpen-kit för hund och katt

Det bästa kitet är det du faktiskt har när det händer. Ha ett hemma och ett i bilen. Jordbruksverket tar upp det som en del av beredskapen för djur och skriver att du bör ha en låda med första hjälpen, till exempel förband, gasbinda och sax. Grunden:

• Självhäftande elastiska lindor och kompresser (fäst aldrig tejp direkt mot pälsen)
• Steril sårtvätt eller koksaltlösning (NaCl) för att skölja sår
• Trubbig sax och pincett
• Fästingplockare
• Engångshandskar
• Digital termometer
• Nödfilt (mot kyla och chock)
• En tjock handske eller bindel att improvisera munkorg med (även snälla djur kan bita av smärta)
• Liten ficklampa
• Ett kort med djurets vikt, ras, ålder, mediciner och veterinärens nummer

Ett färdigpackat kit sparar dyrbar tid. Hos oss finns ett första hjälpen-kit för hund och katt, och vill du ha extra nödfiltar ett premium-kit med nödfiltar. Komplettera med det ditt djur behöver, till exempel extra av en medicin djuret står på. Innehållet har datum på förpackningarna, så gå igenom kitet en gång om året.

Vitala tecken: vad är normalt?

Att känna till djurets normalvärden gör att du snabbt märker när något är fel. Jordbruksverket rekommenderar uttryckligen att du i förväg tar reda på ditt djurs frisktillstånd, som djurets normala temperatur och puls. Värdena nedan är allmänna riktvärden och varierar med ras, ålder och storlek. Be din egen veterinär om de exakta normalvärdena för just ditt djur.

Bleka, blå-grå eller knallröda slemhinnor, kraftigt avvikande puls eller andning, eller hög eller låg temperatur är tecken på att du ska söka vård.

Steg för steg vid de vanligaste nödsituationerna

Blödning och sår

Lägg en ren kompress mot såret och tryck. Lyft kroppsdelen om möjligt. Linda fast, men inte så hårt att tassen svullnar, kontrollera tårna. Är förbandet genomblött, lägg på mer ovanpå i stället för att byta. Små, ytliga sår: skölj med koksalt och klipp bort päls runt om. Djupa sår och bitsår ska alltid till veterinär, de infekteras lätt.

Tass- och trampdyneskador

Vanligt och ofta blodigt. Skölj rent, plocka försiktigt bort glas eller grus, tryck för att stoppa blödning och lägg ett sockliknande bandage. Djupa skär eller något som sitter fast djupt ska till veterinär.

Värmeslag

Lämna aldrig ett djur i en varm bil. Tecken: intensiv hässjning, slöhet, kräkning, mörkröda slemhinnor, vinglighet eller kollaps.

Åtgärd: flytta till skugga eller svalt, häll svalt men inte iskallt vatten över huvud, buk, armhålor och tassar, erbjud vatten att dricka och sätt djuret i luftdraget från en fläkt. Täck inte djuret med blöta handdukar, det hindrar värmen från att avdunsta. Ispåsar och sprit avråds.

Sluta kyla innan djuret nått normaltemperatur. Kroppen fortsätter sjunka en stund efter att du slutat, bland annat för att pälsen är blöt, och fortsatt kylning kan därför ge farlig nedkylning. Var gränsen går skiljer sig något mellan källorna: AniCura anger 39,5 grader och Evidensia 40 grader. Har du en termometer, sikta på det spannet och mät var femte minut. Har du ingen, sluta när djuret tydligt börjar repa sig.

Åk till veterinär omedelbart, även om djuret verkar repa sig, eftersom organskador kan komma timmar senare. Trubbnosiga raser som mops samt fransk och engelsk bulldog, och äldre djur, är extra känsliga.

Nedkylning

Torka djuret torrt, värm långsamt med filtar och kroppsvärme, eventuellt ljumna men inte heta vattenflaskor inlindade i tyg. Vid kraftig nedkylning eller om djuret är slött ska det till veterinär.

Kvävning eller något fastnat i halsen

Öppna munnen försiktigt och se om du kan se och nå föremålet. Ta bara bort föremål du tydligt ser och kan greppa, dra aldrig blint med fingrarna, då riskerar du att trycka in det djupare. Får djuret inte luft är det akut: för hund kan bestämda slag mellan skulderbladen eller bukkompression anpassad efter djurets storlek behövas. Ett panikslaget djur kan bita, skydda dig själv. Sök vård direkt efteråt.

Förgiftning

Ring veterinär eller djursjukhus, inte Giftinformationscentralen. Det här är en vanlig missuppfattning som kostar tid i ett akutläge. Giftinformationscentralen skriver själva: "Från och med 1 juli 2018 har Giftinformationscentralen inte längre möjlighet att svara på frågor om förgiftade djur." Deras besked till djurägare är kort: vid misstänkt förgiftning hos djur, kontakta veterinär eller djursjukhus.

Deras sida om förgiftning hos djur är däremot användbar att läsa i lugnt läge, eftersom den listar ämnen med särskild risk. Samma sak gäller SVA:s lista över giftiga växter.

Vanliga gifter att känna till:

• Hund: choklad (mörk värst), lök och vitlök, vindruvor och russin, xylitol (sötningsmedel, mycket farligt), macadamianötter, alkohol, kaffe, jäsande deg
• Katt, som är extra känslig: liljor (njursvikt, även pollen och vatten i vasen), frostskyddsvätska (etylenglykol, redan någon tesked kan vara dödlig för katt), paracetamol (livshotande) och permetrin (loppmedel avsett för hund får aldrig ges till katt)
• Båda: ibuprofen och andra receptfria smärtstillande (NSAID), samt råttgift (antikoagulantia)

Åtgärd: framkalla inte kräkning på egen hand, det kan förvärra skadan vid vissa gifter. Ta reda på vad och hur mycket djuret fått i sig, ta med förpackningen eller växten, och ring veterinär eller djursjukhus direkt.

Insektsbett och getingstick

Ta bort gadden om den sitter kvar och kyl stället. Sök akut vård vid svullnad i ansikte eller svalg, andningssvårigheter eller plötslig kollaps, alltså tecken på allergisk reaktion.

Kramper

Ta bort föremål runt djuret så att det inte skadar sig, dämpa ljus och ljud, och rör inte vid munnen. Notera hur länge anfallet varar. Kontakta veterinär, särskilt vid anfall som varar mer än ett par minuter eller kommer flera gånger.

Trauma och misstänkta frakturer

Stötta skadan och flytta djuret så lite som möjligt, använd en filt eller skiva som bår. Ett påkört djur kan ha inre skador även om det ser oskadat ut, så åk alltid till veterinär.

Hjärt-lungräddning, endast om djuret varken andas eller har puls

Detta är en sista åtgärd och svårt att göra rätt, be någon ringa veterinär medan du agerar. Kontrollera medvetande, fri luftväg och puls eller andning. Grundprincipen för bröstkompressioner är snabbt och hårt, ungefär 100 till 120 kompressioner per minut, och att låta bröstkorgen återgå helt mellan varje. HLR på djur bör läras in praktiskt. De internationella RECOVER-riktlinjerna har en kurs riktad till djurägare.

Så hanterar du ett skadat eller skrämt djur säkert

Även det snällaste djuret kan bita när det har ont. Närma dig lugnt och från sidan och prata med mjuk röst. På en hund som andas obehindrat kan en mjuk bindel användas som tillfällig munkorg, och en katt hanteras tryggast inlindad i en handduk. Skydda dig själv först, ett bett hjälper ingen.

Första hjälpen på vandring och i bilen

Är du ofta ute med hunden? Ha ett kompakt kit i bilen och ryggsäcken, kolla tassar och fästingar efter turen, ha vatten med, eftersom värmeslag är en sommarrisk även på promenad, och ta reda på var närmaste djurklinik ligger där ni rör er.

I bilen finns dessutom regler, inte bara råd. Enligt Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2019:7 får du aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om temperaturen inne i bilen kan gå över 25 grader eller under minus 5 grader. En hund får förvaras i en stillastående bil i högst tre timmar, ska ha vatten minst var sjätte timme och foder med högst 24 timmars mellanrum. Samma temperaturgränser gäller katt. Reglerna gäller lika mycket vid en evakuering som på semestern.

Vanliga frågor

Källor

Det här är källorna guiden bygger på. Vid akut läge, kontakta alltid din veterinär.

• Giftinformationscentralen, Förgiftning hos djur. Att de sedan 1 juli 2018 inte svarar på djurfrågor, hänvisningen till veterinär, och listan över ämnen med särskild risk.
• Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Giftiga växter.
• Jordbruksverket, Beredskap för dig som har djur. Första hjälpen-lådan, och rådet att i förväg ta reda på djurets normala temperatur och puls.
• Jordbruksverket, Transportera hundar. Temperatur- och tidsgränserna i bil, grundade på föreskriften SJVFS 2019:7.
• Myndigheten för civilt försvar (MCF), Beredskap för dina husdjur.
• AniCura, Värmeslag på hund. Kylningströskeln 39,5 grader och att mäta var femte minut.
• Evidensia, Värmeslag hos hund. Kylningströskeln 40 grader.
• RECOVER Initiative, veterinära HLR-riktlinjer 2024.

Sammanfattning

Första hjälpen för hund och katt handlar om att hålla huvudet kallt: säkra, stabilisera och ta dig till veterinär. Lär dig djurets normalvärden, ha ett kit redo hemma och i bilen, och känn igen de röda flaggorna. Då kan du göra skillnad de minuter som räknas.

Vill du ha allt samlat och redo? Se vårt första hjälpen-kit för hund och katt. Läs också vår guide om krisberedskap för husdjur för hur du förbereder djuren inför längre störningar.