På Bered vill vi omforma konceptet krisberedskap.
Från en besatthet som ofta bygger på försvar och misstänkliggörande – till ett fokus på hur vi kan hjälpa våra medmänniskor och samhället i stort.
Vardagsprepping, som det ibland kallas, handlar om att vara samhällsmedveten och förberedd. Det handlar om att bidra till en stark gemenskap som stöttar varandra – en gemenskap som står redo för både små och stora kriser. Men det handlar förstås också om att skydda dig själv och dem du älskar.
Finns det en konflikt mellan prepping och medmänsklighet?
Nej, det tycker inte vi. Genom att du har koll på din beredskap, slipper vi ännu en person i köerna till Apoteket och Ica. Vi slipper försvåra situationen för dem som redan har det tufft – gamla och sjuka, när de försöker få tag på vad de behöver.
Din prepping kan hjälpa både familjen och främlingen.
Vardagsprepping handlar inte om bristande tillit till samhällets myndigheter och institutioner - en slags "ensam är stark".
Istället för hårdnackat individualism, tar vi ansvar och lättar på samhällets börda. På så sätt kan hjälpen gå ut till dem som behöver den mest, framförallt under de första 72 timmarna av en kris.
Även om det är omöjligt att skapa en handbok som täcker alla små och stora krissituationer, vill vi hjälpa dig fokusera på det som gör skillnad.
Men vad ska du tänka på för att bli en vardagspreppare, eller "familjepreppare" för den delen? I den här guiden finner du svaren.
(Även om det är omöjligt att skapa en handbok som täcker alla små och stora krissituationer, vill vi hjälpa dig fokusera på det som gör störst skillnad.)
Prepping = beredskap. Under coronakrisen 2020 lärde sig den genomsnittlige svensken vikten av att vara just förberedd.
Men många av oss tänker inte på att prepping är en solidarisk handling, inte enbart något som gagnar oss på individnivå. Genom att preppa hjälper du gamla och sjuka få den hjälp som de behöver av samhället.
På Bered tycker vi definitivt att du borde preppa. Det innebär inte överdriven hamstring, eller inköp av tung, dyr utrustning. Istället uppmuntrar vi till ett helhetsperspektiv fokuserad på nödvändighet.
Tänk på mat, vatten, energikällor och värme.
MAT: Vi rekommenderar att du delar upp din matprepping i köttprodukter, fiskprodukter och grönsakskonserver. Om du är vegan finns det också massor av alternativ i mataffären. Varför inte skaffa ett gasol- eller spritkök också?
VATTEN: Vatten är det allra viktigaste du kan preppa. Du behöver omkring 3 till 5 liter dricksvatten per person och dag. Vid ett långvarigt strömavbrott bör du samla vatten i dunkar och flaskor, då vattentillförseln kan påverkas.
ENERGI: Om strömavbrottet slår till är det viktigt att du har alternativa energikällor till hands. Varför inte köpa en vevradio, powerbank och solcellsladdare?
VÄRME: Skaffa nödfiltar och annat som värmer. Framförallt gäller det att hålla dina extremiteter (armar och ben) varma. Textilier gör susen! Dina mattor, exempelvis, är inte bara till för dekoration. De förhindrar att värme kommer upp underifrån.
Om man söker på Google efter "krisberedskap", dyker ett antal vanliga frågor upp. Vi på Bered hör ofta olika varianter av dem, så låt oss besvara några.
I en tid av krigsvinter och energikris är det vanligt att befolkningen börjar bunkra mer än vanligt. Under coronakrisen hamstrade svenskarna rejält, trots att MSB signalerade att inte behövdes.
Även om hamstringen har avtagit något efter COVID, är det viktigt att veta att du faktiskt inte behöver köpa på dig tolv paket toapapper. Skaffa istället en krislåda, som innehåller prylar som kan rädda dig när vardagen vänds upp och ner.
1. Konserverad mat. Konserver är A och O när det kommer till livsmedel för krisberedskap. De håller ofta dubbelt så länge som det står på burken.
2. Torkade baljväxter. Linser, ärtor och bönor är proteinrika och håller (likt konserver) ofta dubbla datumet för sista förbrukningsdag.
3. Vitt ris. Enligt en studie från Utah State University kan vitt ris hålla i häpnadsväckande 30 år. Då ska du förvara det i en lufttät behållare.
4. Sötsaker. Honung, marmelad och godis håller länge, då sockret har en konserverande verkan.
5. Salt. Salt har länge använts för att förlänga livsmedels hållbarhet.
6. Soja. Stäng locket ordentligt, så håller soja väldigt länge, på grund av dess höga saltinnehåll.
7. Alkohol. Den bästa bakteriedödaren du har i ditt hem! Starksprit håller extra länge. Tänk bara på att hållbarheten påverkas när du öppnar flaskan.
En krislåda ska räcka i minst 72 timmar, baserat på MSB:s råd om krisberedskap. Det skadar inte att ha livsmedel som räcker i flera veckor.
Efter 3 dagar är det tänkt att samhällets krisinstanser ska hjälpa dig. Först fokuseras insatserna på de som behöver hjälpen mest.
Bunkra mat så att du klarar dig i minst 7 dagar utan att gå till affären, efter krisråden från MSB. Ett absolut minimum är 3 dagar. Tänk på att vatten är det allra viktigaste du kan bunkra. Ha tomma flaskor och dunkar till hands.
En bra tumregel är att ha 2000 kronor i kontanter hemma, gärna i lägre valörer.
Blanda tjugolappar med mynt. På så sätt säkertställer du att du kan betala för förnödenheter om krisen skulle bli långvarig (och den innefattar ett strömavbrott).
Tre saker ska finnas i ett skyddsrum: ventilation, vatten och provisoriska toaletter. Det finns varken förnödenheter eller möbler i skyddsrummet. Tänk på att packa med dig:
Vill du ta nästa steg i din resa som vardagsprepper? Då ska du läsa mer om vår populära krislåda, Beredskapslådan.
Se även vår artikel om krislådor, för en mer ingående guide i hur du förbereder dig i en oviss tid.
Tack för din tid.
0 kommentarer
