Krislåda: vad den ska innehålla och vilken du ska välja

Baserat på riktlinjer från Myndigheten för civilt försvar (MCF), Livsmedelsverket och Röda Korset. Skriven av Bered Sverige AB, som byggt och levererat kompletta beredskapslådor sedan 2020.

Innehåll på den här sidan

• Vad är en krislåda?
• MCF:s rekommendationer för hemberedskap
• Vad ska en krislåda innehålla? Komplett lista
• Bereds tre lådor: vilken passar dig?
• Bygga själv eller köpa färdigt?
• Varför du behöver en krislåda: Sveriges sårbarhet
• Åtta verkliga kriser i Sverige och vad de lärde oss
• Vanliga frågor om krislådor
• Källor

Vad är en krislåda?

En krislåda, ibland kallad beredskapslåda eller nödlåda, är en förvaringslåda där du samlar allt hushållet behöver när samhällets service tillfälligt slutar fungera. Poängen är inte lådan i sig utan att sakerna finns på ett ställe, att de är hela och laddade och att alla i hushållet vet var de står.

Skillnaden mot en vanlig förrådshylla är tre saker. Innehållet är valt för att fungera utan el. Det är dimensionerat för ett bestämt antal personer och dygn. Och det rörs inte i vardagen, så att lådan faktiskt är komplett den dag något händer.

Regeringen och MCF utgår från att varje hushåll ska klara sig i minst en vecka utan stöd utifrån. Det är den nivå den här sidan räknar på.

MCF:s rekommendationer för hemberedskap

Myndigheten för civilt försvar (MCF, som sedan den 1 januari 2026 ersätter det tidigare MSB) delar in hemberedskap i ett antal grundbehov. Deras råd är den referens vi bygger allt innehåll mot.

• Vatten. Ha vatten hemma och ett sätt att hämta och bära mer. MCF räknar med minst 3 till 5 liter per person och dygn, där drickvattnet är den mindre delen och matlagning och hygien resten.
• Mat. Mat som håller länge, tål rumstemperatur och går att äta även kall. Räkna på en vecka och välj sådant ni faktiskt äter.
• Värme. Kläder, filtar och sovsäckar, plus möjlighet att samlas i ett rum. Ett långt strömavbrott på vintern är det scenario som blir farligt snabbast.
• Information. En radio som fungerar utan elnät, alltså vev, batteri eller solcell, så att du kan ta emot Sveriges Radio P4 och VMA.
• Betalningsmedel. Kontanter i mindre valörer, eftersom kortterminaler och Swish slutar fungera vid el- eller nätbortfall.
• Hälsa och hygien. Receptbelagda mediciner, första hjälpen-material, våtservetter, handsprit och en lösning för toalett utan vatten.

Läs MCF:s egna sidor: Grunder i hemberedskap och Hemberedskap, preppa för en vecka. Se även Krisinformation.se om hemberedskap.

Vad ska en krislåda innehålla? Komplett lista

Listan nedan täcker en vecka. Den är sorterad efter behov, inte efter produkt, eftersom det är så du märker om något saknas.

Vatten och vattenrening

• Dunkar eller behållare, 3 till 5 liter per person och dygn
• Vattenreningstabletter eller ett filter
• Hink med lock för att hämta vatten

En person klarar sig ungefär tre dygn utan vatten. Tänk på att ett pumpfilter tar bakterier och parasiter men inte virus eller kemikalier. Vid misstänkt förorenat kranvatten är kokning eller tabletter det säkra valet.

Mat och matlagning

• Mat för en vecka som tål rumstemperatur: konserver, torkad pasta och ris, linser, mjölkpulver, nötter, knäckebröd
• Ett kök som inte behöver el, till exempel gasolkök eller spritkök, plus bränsle
• Manuell konservöppnare, kastrull, bestick och engångsartiklar

Mer om urval och hållbarhet i vår guide om mat med lång hållbarhet.

Värme och skydd

• Filtar, sovsäckar och ylleplagg
• Nödfiltar som reflekterar kroppsvärme
• Eventuell extern värmekälla, alltid i väl ventilerat utrymme

Använd aldrig gasolvärmare, grillkol eller spritkök i ett tätt rum utan ventilation. Kolmonoxid luktar inte och ger inga tydliga varningstecken.

Ljus och information

• Vev- eller solcellsradio som tar emot FM och P4
• Ficklampor och pannlampor med reservbatterier
• Stearinljus och värmeljus, plus tändstickor och tändstål
• Powerbank för mobilen

Hälsa, hygien och första hjälpen

• Första hjälpen-kit med förband, kompresser och plåster
• Receptbelagda mediciner för minst en månad
• Smärtstillande, febernedsättande och eventuell vätskeersättning
• Våtservetter, handsprit, toapapper och sopsäckar

Papper, pengar och plan

• Kontanter i mindre valörer
• Viktiga telefonnummer och adresser utskrivna på papper
• En enkel plan: var ni samlas, vem som gör vad, vem ni ska titta till
• Något att göra: kortlek, böcker, spel

Vill du ha listan som en avprickningsbar checklista finns den i guiden Vad bör en krislåda innehålla?

Bereds tre lådor: vilken passar dig?

Vi säljer tre färdiga lådor. De skiljer sig i hur många dygn de täcker och hur mycket de gör åt dig. Priser och exakt innehåll står alltid på produktsidan, som är den enda källan som är aktuell.

Bygga själv eller köpa färdigt?

Det här är den ärliga jämförelsen. Att bygga själv är fullt möjligt och ofta billigare i ren materialkostnad. Det är också det som tar tid, och det är därför de flesta krislådor aldrig blir färdiga.

Bygga själv

• Fördel: du väljer varje komponent, kan använda sådant du redan äger och kan sprida ut kostnaden över tid.
• Fördel: du lär dig utrustningen på köpet, vilket har ett eget värde.
• Nackdel: det kräver research per kategori. Vilket filter tar vad, vilken radio tar faktiskt emot P4, hur mycket gasol går åt.
• Nackdel: inköpen sker i omgångar från flera butiker, och det är lätt att missa en kategori helt. Vanligast är att man har mat och ljus men saknar vattenrening, kontanter och en lösning för toalett.
• Nackdel: materialkostnaden blir sällan så låg som man tror när allt är på plats i rätt mängd.

Köpa färdigt

• Fördel: ett beslut, en leverans, alla kategorier täckta samtidigt.
• Fördel: mängderna är dimensionerade efter antal personer, så du slipper räkna själv.
• Fördel: allt ligger i en låda som inte plundras i vardagen.
• Nackdel: högre engångskostnad.
• Nackdel: någon enstaka sak kanske du redan har, eller hade valt annorlunda.

Vår rekommendation: om du redan är igång och har koll, bygg vidare själv och komplettera med enskilda produkter. Om lådan har stått på att-göra-listan i över ett år, köp färdigt. En komplett låda idag är värd mer än en perfekt låda som aldrig blir av. Vill du räkna på det, se vad en krislåda kostar.

Varför du behöver en krislåda: Sveriges sårbarhet

Krisberedskap innebär att ha både fysisk och psykologisk förberedelse för oväntade händelser. Oavsett om det handlar om ett långvarigt elavbrott eller en naturkatastrof kan en kris ske plötsligt och utan förvarning. Sverige saknar i praktiken de centrala beredskapslager som fanns under kalla kriget, och ansvaret är i stället fördelat enligt ansvarsprincipen, alltså att den som har ansvar för en verksamhet i vardagen har det också i kris. Enligt Sveriges regering ska varje person kunna klara sig i minst en vecka utan hjälp från myndigheterna.

Nio anledningar till att ha en krislåda

• Sverige har inget centralt beredskapslager av livsmedel
• Regeringen förväntar sig att du klarar dig i minst en vecka vid kris eller krig utan myndigheternas hjälp
• Matvarubutiker förlitar sig på just-in-time-leveranser
• Över 50 procent av vår mat är importerad
• Vi er afhængige af import af elektricitet
• Cyberangreb mod kritisk infrastruktur stiger
• Strömavbrott, då i princip allt är beroende av el i dagens samhälle
• Naturkatastrofer och solstormar
• Krig eller andra allvarliga händelser

Sveriges beredskab

Sverige har saknat ett viktigt verktyg för att klara av kriser sedan början av 2000-talet, ett centralt beredskapslager av livsmedel och andra nödvändigheter. Istället för att ha en gemensam organisation ansvarar flera myndigheter, företag och samhället som helhet för att förbereda sig på kriser. Det är principen om ansvarstagande som styr vår krisberedskap, vilket betyder att alla som har en normal verksamhet ska ha samma ansvar vid kris.

Den svenske fødevarestyrelse har set på, hvordan vi bedre kan forberede os på fremtidige kriser ved at kortlægge og analysere forskellige aspekter af fødevareberedskabet. Deres forslag skal derefter implementeres, men der er ingen fast tidsplan for, hvornår det skal ske.

Tyvärr är det inte helt klart hur Sveriges nya livsmedelsberedskap kommer att se ut. Vi behöver ta hänsyn till vår egen förmåga att producera livsmedel, vårt importberoende och andra faktorer. När våra tidigare beredskapslager monterades ned uppskattade regeringen att det skulle ta upp till 10 år att bygga upp en ny beredskap. Vid nedmonteringen fanns det omkring 500 beredskapslager runt om i landet som innehöll ungefär 690 000 ton varor.

Dit ansvar i en krise

Regeringen har høje forventninger til befolkningen, når det gælder kriseberedskab. De beder os om at være klar til at klare os selv i mindst en uge i tilfælde af en krise- eller krigssituation. Det betyder, at vi skal have adgang til vand, mad og andre fornødenheder, så vi kan overleve uden hjælp fra myndigheder eller beredskabstjenester.

Det kan kännas obekvämt att tänka på en sådan situation, men det är viktigt att reflektera över. Eftersom Sverige saknar en central beredskapsorganisation och inte har kapacitet att hjälpa alla vid en kris måste du och din familj kunna ta hand om era grundläggande behov och även era psykologiska behov för att känna er trygga.

Tyvärr är det alldeles för få människor som är medvetna om att de behöver klara sig själva vid en kris, och ännu färre som faktiskt är förberedda. Men ju fler som har krisberedskap desto bättre är det för hela samhället. Tillsammans kan vi klara oss bättre och ta hand om dem som behöver hjälp.

Över 50 procent av vår mat är importerad

Under det senaste decenniet har Sverige blivit allt mer beroende av att importera jordbruksprodukter och livsmedel, med en ökning på över 70 procent jämfört med det vi exporterar. Även om denna trend har bromsats något står vi inför en tuff utmaning. Vår självförsörjningsgrad är fortfarande låg och med små lager i matvarubutiker kan vi snabbt hamna i en kritisk situation vid en eventuell kris.

Men det är inte bara mat som är viktig. Sveriges lantbruk är också beroende av att importera en mängd andra produkter för att kunna fungera smidigt. Det handlar om allt från energi, foder och bränsle till gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar.

Matvarubutiker förlitar sig på just-in-time-leveranser

Under normala omständigheter kan just-in-time-leveranser vara effektiva för att minimera lagerhållningskostnader och undvika överskott av varor. Men i händelse av en kris eller nödsituation kan det visa sig vara ett stort problem. Om transportkedjor och logistiksystem bryts ner eller störs kan matvarubutiker och andra företag finna sig utan tillräckligt med förnödenheter för att upprätthålla normal drift. Särskilt med tanke på att Sverige inte har några centrala beredskapslager för livsmedel kan detta skapa allvarliga problem. Lagren i matvarubutikerna räcker gemensamt i ungefär en vecka om leveranserna skulle stoppas.

Sveriges import af elektricitet

Precis som vi är beroende av att importera mat är Sverige även beroende av att importera el från våra grannländer. Vi är en del av en nära sammankopplad elmarknad där länder kan köpa och sälja el till varandra. Om det är billigare att köpa el från ett annat land eller om vi inte producerar tillräckligt med el själva kommer vi att importera el. Det betyder att om det blir brist på el, till exempel vid en väldigt kall vinter i Europa, så kan det påverka oss alla.

Elbrist, vad innebär det?

Elbrist i det svenska kraftnätet innebär att det kan bli ont om el när många människor behöver använda el samtidigt. Det kan hända när till exempel många använder elvärme under en kall vinterdag. Det kan också ske om det uppstår problem med produktionen av el, som vid ett elavbrott eller om det inte finns tillräckligt med bränsle till kraftverken.

I Sverige har vi generellt sett ett överskott av energi under det mesta av året, men när vinterkylan slår till kan det uppstå elbrist under de kallaste timmarna. Det innebär att det kan finnas en tidsperiod då efterfrågan på el överskrider tillgången vid en specifik tidpunkt. Svenska kraftnät har konstaterat att marginalerna gradvis har försämrats under de senaste åren, vilket kan skapa oro för elförsörjningen i framtiden.

Åtta verkliga kriser i Sverige och vad de lärde oss

Det här är inte hypotetiska scenarier. Det är händelser som redan har inträffat i Sverige. De visar vad som faktiskt slutar fungera och hur länge.

Stormen Gudrun, januari 2005

Natten mellan den 8 och 9 januari 2005 drog Gudrun in över södra Sverige och fällde mer skog än någon annan känd storm i landet. Värst drabbade blev Småland, Halland, norra Skåne, Blekinge och södra Västergötland. Som mest var 415 000 hushåll strömlösa. En vecka efter stormen saknade fortfarande 50 000 hushåll ström, och många fick vänta i flera veckor innan elen kom tillbaka. Sju människor miste livet direkt i samband med ovädret.

Stormen Alfrida, januari 2019

Alfrida slog till med full kraft natten till den 2 januari 2019. Hårdast drabbades Uppland, Roslagen och Stockholms skärgård, där träd föll över ledningar och gjorde flera vägar oframkomliga. Omkring 100 000 personer blev strömlösa, kollektivtrafik ställdes in och på delar av Gotland havererade telenätet. I vissa områden varade avbrottet i över en vecka. Först tjugo dagar efter stormen kunde Vattenfall, som hade 65 000 kunder utan el i området, meddela att den bofasta befolkningen hade fått tillbaka strömmen.

Skogsbranden i Västmanland, sommaren 2014

Branden startade den 31 juli 2014 på ett kalhygge i skogen i Västmanland och blev den enskilt största skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet. Totalt omfattade den 13 800 hektar. En person omkom, två skadades allvarligt och omkring 1 000 personer tvingades evakuera. Branden var under kontroll den 11 augusti men bedömdes vara helt släckt först i april 2015. Orsaken var en skogsmaskin som utförde markberedning på hygget.

Elavbrottet i södra Sverige, september 2003

I september 2003 slogs stamnätet i södra Sverige ut. Flera miljoner människor i Sverige och Danmark blev utan ström under några eftermiddagstimmar, och det blev kaos i trafik och industri. Avbrottet berodde inte på oväder utan på fel i tekniken, och det kom utan förvarning.

Snöovädret i Göteborgsområdet, november 1995

I november 1995 drog ett snöoväder in över Göteborgsområdet och gjorde över 100 000 människor strömlösa. Varken tågen eller vägtrafiken fungerade.

Stormen Dagmar, december 2011

Natten till annandag jul 2011 svepte Dagmar in över Svealand och södra Norrland. Värst drabbades Hälsingland och Medelpad, och stormen fällde mängder med skog i främst Jämtland, Medelpad och Hälsingland. Tågtrafiken i Norrland lamslogs och många vägar blockerades av fallna träd. Som mest var omkring 170 000 abonnenter strömlösa, och de sista fick tillbaka strömmen först efter 14 dagar. Fler än 200 000 personer drabbades dessutom av avbrott i mobilnätet.

Cryptosporidium i Östersunds dricksvatten, november 2010

I november 2010 förorenades Östersunds kommunala dricksvatten av parasiten cryptosporidium. Cirka 27 000 personer uppskattas ha blivit infekterade, i det hittills största vattenburna utbrottet i Sverige och Europa. Östersundsborna fick koka sitt kranvatten i 84 dagar, alltså i tre månader, innan parasiter inte längre kunde påvisas i vattnet. Lärdomen är att kranvatten kan fortsätta rinna och ändå vara oanvändbart, och att lagrat vatten och ett sätt att koka hör till grunderna i ett hushåll.

It-attacken mot Coop, juli 2021

På fredagskvällen den 2 juli 2021 slutade Coops kassor att fungera, både de bemannade och självbetjäningskassorna. Orsaken var en utpressningsattack mot det amerikanska mjukvaruföretaget Kaseya, vars programvara användes av en leverantör till Coop. De flesta av kedjans omkring 800 butiker hölls stängda under helgen, och först på onsdagen den 7 juli var cirka 500 butiker öppna igen. Lärdomen är att det inte hjälper hur mycket pengar du har på kontot om betalningen inte går fram, och att både kontanter i mindre valörer och mat hemma gör dig oberoende av att en kedjas kassasystem fungerar.

Cyberattacker mot kritisk infrastruktur

Cyberattacker kan rikta sig mot allt från enskilda personers datorer till kritisk infrastruktur som kraftverk, sjukhus och vattenverk. Om dessa system attackeras kan konsekvenserna bli omfattande elavbrott, sjukhus som tvingas stänga och andra störningar i samhällsfunktionerna.

Under 2021 upptäcktes i genomsnitt 771 attacker varje vecka mot svenska mål, en ökning med 153 procent jämfört med året innan. Myndigheter och försvar var särskilt utsatta med 944 attacker per vecka. Under 2022 var statliga och militära mål mest utsatta, med över 1 440 attacker per verksamhet och vecka.

Utöver elavbrott kan en cyberattack användas för att stjäla känslig information, störa kommunikationsnät och transportsystem eller sprida desinformation som underminerar förtroendet för myndigheter.

Vad de åtta händelserna har gemensamt

I de flesta fallen är det elen som går först, och med den vatten, värme, betalningar och information. I Östersund var det vattnet självt som slogs ut, och hos Coop betalningarna. Ingen av händelserna varnade i förväg på ett sätt som gav tid att handla. Det är precis det en krislåda löser: den tar bort behovet av att hinna reagera.

Vanliga frågor om krislådor

Vad ska en krislåda innehålla?

Vatten och vattenrening, mat som klarar rumstemperatur, ett kök som fungerar utan el, värme och filtar, ljus, en vev- eller solcellsradio, ett första hjälpen-kit, receptbelagda mediciner, hygienartiklar, kontanter i mindre valörer och viktiga telefonnummer på papper. Dimensionera för minst en vecka och 3 till 5 liter vatten per person och dygn.

Hur mycket vatten behöver jag i krislådan?

Räkna med 3 till 5 liter per person och dygn. För en vecka betyder det 21 till 35 liter per person. Drickvattnet är den mindre delen, resten går till matlagning och hygien. Har du möjlighet att hämta vatten i närheten räcker det med mindre lagrat vatten, men då behöver du rening.

Vad kostar en krislåda?

En färdig låda för ett mindre hushåll ligger i regel mellan cirka 1 000 och 5 000 kr beroende på antal personer och kvalitet på innehållet. Aktuella priser står alltid på respektive produktsida.

Kan jag bygga en krislåda själv?

Ja. Det är fullt möjligt och ofta billigare i ren materialkostnad. Det tar däremot tid, kräver research per kategori och inköp från flera butiker, och det är lätt att missa en kategori helt. Vanligast är att man har mat och ljus men saknar vattenrening, kontanter och en lösning för toalett utan vatten.

Hur länge ska krislådan räcka?

MCF och regeringen utgår från minst en vecka. Tidigare talade man om 72 timmar, men rekommendationen är sedan flera år en vecka. Klarar du en vecka klarar du de allra flesta störningar som faktiskt inträffar i Sverige.

Var ska krislådan förvaras?

Svalt, torrt och lättillgängligt, gärna i hallen, ett förråd eller en garderob nära ytterdörren. Undvik varma utrymmen, eftersom mat och batterier åldras snabbare. Förvara vattnet separat om lådan blir för tung att bära.

Hur ofta behöver jag se över krislådan?

En gång om året räcker för de flesta. Kontrollera bäst före-datum på mat och mediciner, byt eller ladda batterier och powerbank, och kontrollera att kontanterna fortfarande finns kvar. Passa på att testa radion och köket samtidigt.

Behöver jag en krislåda om jag bor i lägenhet?

Ja, och i vissa avseenden mer än den som bor i hus. I lägenhet saknar du oftast egen brunn, vedspis och förråd. Se guiden om beredskap på liten yta.

Fortsätt läsa i Kunskapskällan

• Vad bör en krislåda innehålla? Komplett lista
• Krislåda bäst i test: så genomskådar du testerna
• Vad kostar en krislåda?
• Vattenförsörjning, lagring och rening av vatten
• Mat med lång hållbarhet
• Hemberedskap: checklista
• Alla guider i Kunskapskällan

Bygger ni beredskap för en organisation? Vi skräddarsyr lösningar för företag, kommuner och bostadsrättsföreningar.

Källor

• Myndigheten för civilt försvar, Grunder i hemberedskap: mcf.se
• Krisinformation.se, Hemberedskap: krisinformation.se
• Röda Korset, Krislådan: rodakorset.se
• Livsmedelsverket, Krisberedskap och civilt försvar: livsmedelsverket.se
• SVT Nyheter, Se bilderna från stormen Gudrun, 20 år sedan katastrofen, 8 januari 2025: svt.se
• SVT Nyheter, Alfridas framfart, dag för dag: svt.se
• SVT Nyheter, Vattenfall: Strömmen tillbaka för den bofasta befolkningen, 21 januari 2019: svt.se
• SVT Nyheter, Se skillnaden, tio år efter största skogsbranden, 6 juli 2024: svt.se
• SVT Nyheter, När Sverige slocknade, stora strömavbrott vi minns: svt.se
• Svenska Dagbladet, Tidigare stora elavbrott, 24 september 2003: svd.se
• SVT Nyheter, Milt och stormigt, väderkrönika för december 2011: svt.se
• Folkhälsomyndigheten, Cryptosporidium i Östersund, november till december 2010: folkhalsomyndigheten.se
• SVT Nyheter, Cryptosporidium smittade 40 000 människor 2010, hur gick det till: svt.se
• MSB, i dag MCF, faktablad om parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 och 2011: mcf.se
• Östersunds kommun, rapport om cryptosporidiumutbrottet i Östersund 2010: ostersund.se
• SVT Nyheter, It-attacken mot Coop, detta har hänt, 5 juli 2021: svt.se
• Teknikhistoria, Vad hände med Sveriges stora beredskapslager: teknikhistoria.nyteknik.se
• Jordbruksverket, Statistik utrikeshandel: jordbruksverket.se
• LRF, Försörjningsgrad: lrf.se
• SVT Nyheter, Livsmedelsberedskap i fokus: svt.se
• Energinyheter, Sveriges beroende av import av el ökar successivt: energinyheter.se
• Dagens Infrastruktur, Cybersäkerhetsåret 2022: dagensinfrastruktur.se