Skyddsrum i fastigheten: ansvar, kontroll och föreläggande

Den 1 juni 2026 fick Sverige en ny skyddsrumslag. Den här sidan går igenom vad en fastighetsägare eller en styrelse i en bostadsrättsförening faktiskt är skyldig att göra, med paragrafhänvisning för varje punkt, och vad som bara är en rekommendation. Sidan är skriven för den som förvaltar en byggnad, inte för den som söker sitt närmaste skyddsrum.

Vad som ändrades 1 juni 2026

Det handlar inte om en ändring i en befintlig lag, utan om en helt ny lag. Lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen utfärdades den 30 april 2026, trädde i kraft den 1 juni 2026 och upphävde samtidigt lagen (2006:545) om skyddsrum. Samma dag trädde förordningen (2026:443) om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft och ersatte förordningen (2006:638). Förarbetet är proposition 2025/26:142, Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap.

Två vanliga missuppfattningar

"Ansvaret för underhållet lades på fastighetsägaren 2026." Det stämmer inte. Skyldigheten att underhålla skyddsrummet och dess utrustning fanns ordagrant redan i 4 kap. 1 § i den upphävda lagen (2006:545), och dessförinnan i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Den nya lagen preciserar vad underhåll betyder, men flyttar inte ansvaret.

"Länsstyrelserna tog över skyddsrumskontrollerna i juni 2026." Inte ännu. Enligt 5 § i förordningen (2026:443) är det Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att kontrollera skyddsrum. Länsstyrelserna har under 2026 ett regeringsuppdrag att förbereda ett övertagande och tar över den 1 januari 2027. Länsstyrelsen Södermanland formulerar det så här i en nyhet publicerad 1 juni 2026: "Länsstyrelserna har fått i uppdrag att förbereda sig för att från och med 1 januari 2027 ta över ansvaret för att kontrollera skyddsrum. Fram till dess ansvarar Myndigheten för civilt försvar för kontrollerna."

Lagen namnger inte myndigheten. I 7 kap. 1 § står bara "den eller de myndigheter som regeringen bestämmer", vilket är det som gör bytet möjligt utan ny lag.

Har vår fastighet ett skyddsrum?

Tre sätt att ta reda på det, i den ordning de går snabbast.

1. Skyddsrumskartan. Myndigheten för civilt försvar publicerar en skyddsrumskarta där du kan söka på adress och zooma in till kvartersnivå. Varje skyddsrum är utmarkerat, och klickar man på markeringen visas uppgifter om det. MCF anger att kartan uppdateras dagligen. Kartan skiljer på skyddsrum och tillfälligt begränsade skyddsrum.

2. Skylten på fasaden. Byggnader med skyddsrum ska vara skyltade. MCF beskriver skylten som "en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM". En skylt ska sitta vid den entré som leder till skyddsrummet och ytterligare en vid ingången till själva skyddsrummet, även i fredstid. Saknas skylten betyder det inte att skyddsrummet saknas, det kan lika gärna betyda att skyltningsskyldigheten inte är uppfylld.

3. Registret. Enligt 4 § i förordningen (2026:443) ska Myndigheten för civilt försvar föra register över befintliga och planerade skyddsrum och skyddade utrymmen samt över deras ägarförhållanden. MCF publicerar ingen självbetjäningstjänst för utdrag ur registret, men myndigheten har en angiven e-postadress för skyddsrumsärenden.

Söker du i stället bara ditt eget närmaste skyddsrum som privatperson, läs vår guide till att hitta närmaste skyddsrum på kartan. Den här sidan handlar om skyldigheterna som följer med att äga ett.

För sammanhangets skull: MCF anger att det finns "drygt 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor" i Sverige, och att det inte har byggts några nya skyddsrumsplatser sedan 2002.

Vad föreningen ansvarar för, paragraf för paragraf

Äger bostadsrättsföreningen byggnaden är det föreningen som är "ägaren till en byggnad eller annan anläggning" i lagens mening. Skyldigheterna nedan ligger alltså på föreningen som juridisk person, inte på enskilda medlemmar och inte på förvaltaren. Alla paragrafhänvisningar avser lagen (2026:440).

Vad underhåll betyder i praktiken

Lagen säger "gott och användbart skick" men listar inga moment. Det gör däremot Myndigheten för civilt försvar i sin vägledning till fastighetsägare. Detta är myndighetens rekommendation om hur skyldigheten uppfylls, inte en uppräkning i lag eller föreskrift. MCF skriver att du årligen bland annat ska se till att:

• skyddsrumsdörrar, skyddsluckor, gasdörrar och gasluckor går att stänga och ligger tätt mot karm och tröskel,
• ventilationsaggregat provkörs utan filter för att säkerställa funktionen,
• tätningslister är rätt förvarade och felfria,
• ståldetaljer inte rostar och gångjärn smörjs,
• avstängningsventiler i golvbrunnar fungerar,
• verktyg finns och fungerar.

MCF lägger till att ägaren fortlöpande ska säkerställa att inga otillåtna ingrepp görs i skyddsrummet, till exempel felaktiga håltagningar genom skyddsrumsstommen, och att förrådet där utrustningen förvaras bör kontrolleras årligen så att fuktskador upptäcks i tid. Det finns inget lagkrav på att underhållet ska dokumenteras, men eftersom rätten till statlig ersättning faller bort vid eftersatt underhåll är dokumentation en praktisk fördel för föreningen.

Vad som är straffbart, och vad som inte är det

Lagen har två straffbestämmelser, och de träffar mindre än man kan tro.

• 8 kap. 1 §. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet enligt 4 kap. 5 § första stycket, alltså att bereda plats under höjd beredskap, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är gärningen grov är straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
• 8 kap. 2 §. Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift eller ett beslut som meddelats med stöd av 2 kap. 5 eller 6 §, alltså om placering, utformning, utrustning och tid för iordningställande.

Att i fredstid låta underhållet vara eftersatt är alltså inte i sig ett brott enligt lagen. Konsekvensen ligger i stället i föreläggandet, i förlorad rätt till ersättning och i att myndigheten kan låta utföra åtgärden på föreningens bekostnad.

Vad händer vid en kontroll?

Enligt 7 kap. 1 § ska den eller de myndigheter som regeringen bestämmer kontrollera att ett skyddsrum har avsedd skyddsförmåga och att skyltningen är korrekt. Genom 5 § i förordningen (2026:443) är det i dag Myndigheten för civilt försvar. Från 1 januari 2027 tar länsstyrelserna över.

Tre olika saker som ofta blandas ihop

Hur ofta sker kontroll?

Det finns inget fastställt tidsintervall. Det är inte en lucka i den här texten, det är det faktiska läget. MCF skriver: "Det finns inget fastställt tidsintervall. Det beror på vilka anslagsmedel Myndigheten för civilt försvar får för kontrollverksamheten. Skyddsrum kontrolleras utifrån senaste kontrolldatum och geografisk placering. Stickprov görs också fortlöpande." Samma sak konstateras i propositionen. Varje uppgift om att skyddsrum kontrolleras exempelvis vart tionde år saknar stöd.

Det går inte heller att beställa en kontroll. MCF svarar uttryckligen nej på frågan och hänvisar den som undrar över skicket till att på egen bekostnad anlita en skyddsrumssakkunnig för en statusbesiktning.

Vem får utföra vad

Det finns en certifiering. Enligt 6 § i förordningen (2026:443) ska Myndigheten för civilt försvar bedriva utbildning för att certifiera skyddsrumssakkunniga och får certifiera dem. MCF beskriver rollen så här: "En skyddsrumssakkunnig är godkänd av Myndigheten för civilt försvar genom ett certifikat (SRG)." Certifieringen finns i två nivåer, allmän och kvalificerad, och MCF publicerar en lista över certifierade sakkunniga.

Myndighetskontroll och slutbesiktning ska enligt MCF utföras av en skyddsrumssakkunnig som är anställd vid myndigheten. Det kan alltså inte köpas på marknaden.

Däremot finns det inget generellt förbud mot att föreningen utför åtgärder själv. MCF skriver att "många åtgärder av enklare karaktär kan med fördel utföras av fastighetsägaren eller lämplig lokal entreprenör", och att det framgår av respektive typlösning om utförandet måste granskas av en sakkunnig med kvalificerad behörighet eller om dokumenterad egenkontroll räcker. Kontrollera typlösningen för den aktuella åtgärden innan ni bestämmer er. Vid avvecklingsbesiktning krävs alltid en certifierad sakkunnig.

MCF har också gått ut med en varning om vilseledande information från företag som säljer skyddsrumstjänster. Begär referens till lagrum eller typlösning av den som säger att något måste göras.

Vad är ett föreläggande?

Ett föreläggande är ett myndighetsbeslut som ålägger er att göra något inom en viss tid. Grunden finns i 7 kap. 2 §. Förelägganden får meddelas av den myndighet som beslutar om byggande av skyddsrum, av kommunen eller den myndighet som beslutar om att inrätta skyddade utrymmen, och av den myndighet som ansvarar för kontroll av skyddsrum.

I praktiken kommer föreläggandet efter en kontroll. MCF beskriver kedjan så här: "Om Myndigheten för civilt försvar hittar brister kommer man genom ett beslut om att förelägga er att åtgärda dessa. Följer ni inte beslutet kommer Myndigheten för civilt försvar att, vid vite, förelägga er på nytt att vidta dessa åtgärder."

Vad som gäller kring vite

Här är en skillnad som är lätt att missa. Enligt 7 kap. 2 § tredje stycket får förelägganden som avses i första stycket förenas med vite. Föreläggande om förenklad kontroll ligger i andra stycket. Regeringen är uttrycklig i propositionen: "Förelägganden som avser en annan åtgärd än förenklad kontroll ska få förenas med vite."

Samma avgränsning gäller för verkställighet. Enligt 7 kap. 4 § får myndigheten själv vidta åtgärden om ett föreläggande enligt första stycket inte följs, och då på den enskildes bekostnad om denne inte skulle ha haft rätt till ersättning för åtgärden om den hade vidtagits frivilligt.

Vitesbelopp anges inte i lagen och publiceras inte av MCF. Beloppet bestäms i det enskilda beslutet. Vi anger därför ingen siffra här.

Vilka tidsfrister gäller?

Lagen anger ingen generell tidsfrist, och MCF publicerar ingen. Fristen sätts i det enskilda beslutet. Står det inget datum i handlingen ni fått, kontakta den myndighet som skrivit under.

Om ni inte håller med

Beslut enligt 7 kap. 2 till 4 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt 9 kap. 1 § första stycket 4. Den myndighet eller kommun som meddelat beslutet är motpart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Överklagandetiden och hur ni gör står i den besvärshänvisning som ska följa med beslutet.

Vad kostar det, och vem betalar?

Detta är den fråga som oftast besvaras fel. Utgångspunkten i lagen är att staten betalar.

Enligt 6 kap. 2 § har den som är skyldig att underhålla ett skyddsrum rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader. Samma sak gäller den som efter ett föreläggande har vidtagit förbättrande åtgärder. Men, och det är den avgörande begränsningen: "Ersättning enligt första stycket lämnas inte för åtgärder som beror på att ägaren till byggnaden eller anläggningen har eftersatt underhållet av skyddsrummet eller det skyddade utrymmet, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig."

Ersättningen kommer alltså inte genom en ansökan. MCF svarar "Nej" på frågan om man kan ansöka om bidrag för skyddsrum, och skriver i stället att det av myndighetens beslut framgår om ni kan få ersättning för åtgärderna. Ett konkret exempel som MCF ger: "Filterbyte är en moderniseringsåtgärd som ska bekostas med statliga medel och alltså inget som fastighetsägaren själv ska bekosta."

Det vi inte kan ange

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får enligt 6 kap. 3 § meddela föreskrifter om hur ersättningen ska beräknas, och enligt 8 § 8 i förordningen är det MCF. Några sådana föreskrifter är ännu inte utgivna. De föreskrifter som fanns om ersättning under den gamla ordningen är upphävda. Det finns därför inga publicerade belopp, inga schabloner och inga taxor att räkna på, och vi anger inga.

Vad föreningen betalar själv

• En frivillig statusbesiktning av en skyddsrumssakkunnig. MCF: "på egen bekostnad".
• Avvecklingsbesiktning, om ni ansöker om att avveckla skyddsrummet. MCF: "Avvecklingsbesiktningen bekostas av fastighetsägaren."
• Skyddsrumsskyltarna. MCF anger ingen leverantör och inget pris.
• Åtgärder som beror på eftersatt underhåll, otillåtna ingrepp eller annan försumlighet, enligt 6 kap. 2 § andra stycket.
• Utrustning som kommit bort eller förstörts. MCF: "Om någon utrustning kommer bort eller förstörs är du skyldig att skaffa ny."

Enligt 7 kap. 3 § får den myndighet regeringen bestämmer ta ut avgifter för besiktning eller annan kontroll i samband med att ett skyddsrum avvecklas. MCF anger att myndigheten i dag inte tar ut någon avvecklingsavgift.

Vad ska finnas i skyddsrummet?

Här behöver man hålla isär två helt olika saker: den fasta utrustningen som hör till skyddsrummet och som fastighetsägaren ansvarar för, och det som de skyddssökande tar med sig själva.

Utrustning som hör till skyddsrummet

Det finns ingen enda lista som gäller alla skyddsrum. MCF är tydlig med varför: "Vilken utrustning som ska finnas beror på flera saker, exempelvis skyddsrummets byggår, storlek samt utrustning avsedd för andra specifika behov." Kraven följer den tekniska bestämmelse som gällde när skyddsrummet byggdes, och de är olika för till exempel ett skyddsrum från 1955 och ett från 1995.

De komponenter MCF räknar upp som exempel på vad som ska finnas är bland annat luftsluss, skyddsrumsdörrar och gasdörrar, tröskel, reservutgång, ventilationsaggregat med tillbehör, skyddsfilter, automatisk övertrycksventil, stötvågsventil, tilluftskanaler, uppvärmningsanordning, belysning, tätningslister, tappställe för vatten och golvbrunn, toalettutrymmen med toalett och vattenkärl, verktyg för demontering av fredsinredning samt monteringsanvisningar och skötselinstruktioner. Utöver detta finns komponenter som bara krävs i vissa årsintervall.

Utrustning som inte är monterad ska enligt MCF förvaras på ett betryggande sätt. För de allra flesta skyddsrum gäller att det ska finnas ett förråd, i eller i närheten av skyddsrummet, som är låst, torrt, ventilerat och uppvärmt till minst 5 grader, och som bara används för skyddsrummets utrustning.

Vill ni veta exakt vad som gäller för just ert skyddsrum är svaret att beställa en inventering av en certifierad skyddsrumssakkunnig. Det är också MCF:s eget råd. Gissa inte utifrån en generell lista, inte heller den här.

Vad de boende tar med sig

Detta är den vanligaste missuppfattningen i en förening. Ett iordningställt skyddsrum har vatten upptappat i kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter. Men, som MCF skriver rakt ut: "Mat och exempelvis hygienprodukter finns inte i skyddsrummen." MCF lägger också till att man i en krigssituation får vara beredd på avbrott i vatten, el och värme till själva skyddsrummet.

MCF publicerar en lista över vad man bör ta med sig. Ordagrant: ficklampa, vatten i flaska samt mugg eller kåsa, mat som tål rumstemperatur och som inte behöver tillagas, hygienartiklar, toalettpapper, mediciner och dosett, hjälpmedel som glasögon, linser och hörapparat, första hjälpen-utrustning, varma kläder, sittunderlag, värdehandlingar som id-kort, körkort, kontanter och kontokort, nycklar, mobiltelefon med laddare eller powerbank, samt batteri- eller vevradio.

MCF anger också: "Om man använder skyddsrummet till så många människor som rummet är byggt för, ska man kunna vistas där utan avbrott i minst tre dygn."

Det här är den enda punkten där föreningen praktiskt kan hjälpa medlemmarna att förbereda sig, eftersom listan handlar om vad varje hushåll har hemma. Innehållet i Beredskapslådan är byggt mot samma funktioner som MCF räknar upp. Föreningen är inte skyldig att hålla någonting av detta, och ingen leverantör kan sälja er utrustning som uppfyller kraven på skyddsrummets fasta utrustning. Den utrustningen är knuten till skyddsrummets typgodkännande.

Om fastigheten inte har skyddsrum

Det är den vanligaste situationen, och den är inte ett fel. MCF: "Det är olika hotbildsanalyser som bestämt var i Sverige skyddsrum ska finnas. Det har alltså aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen."

Behöver vi bygga ett?

Nej, inte av er själva. Ett skyddsrum byggs bara efter ett beslut i det enskilda fallet, och bara "i den omfattning staten ställer medel till förfogande" (3 kap. 1 §). Skyldigheten att underrätta myndigheten i förväg (3 kap. 2 §) gäller den som planerar bygglovspliktiga byggåtgärder inom ett område där skyddsrum ska finnas enligt föreskrift. Planerar föreningen en större ombyggnad är det den paragrafen ni ska stämma av mot, inte lagen i stort.

Kan vi bli skyldiga att inrätta ett skyddat utrymme?

Ja, men bara efter beslut. Enligt 3 kap. 6 § får kommunen, i den omfattning staten ställer medel till förfogande, i enskilda fall besluta att ett skyddat utrymme ska inrättas. Enligt 3 kap. 7 § är ägaren då skyldig att inrätta det. MCF ger som exempel på skyddade utrymmen "tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage och källare i betongbyggnader". Har fastigheten ett betonggarage eller en betongkällare kan det alltså i teorin bli aktuellt. Något sådant beslut fattas inte automatiskt och inte utan att ni får veta det.

Vad ska boende göra i stället?

MCF:s svar på frågan "Jag har inget skyddsrum nära mig, vart ska jag ta vägen?" är kort: "Bege dig till ett annat skyddande utrymme till exempel en källare, tunnel eller tunnelbanestation."

Vad föreningen faktiskt kan göra

Här finns inga rättsliga krav alls, och det är värt att säga rakt ut. Allt nedan är frivilligt.

• Fråga kommunen. Sedan 1 juni 2026 har kommunen enligt 1 kap. 4 § en skyldighet att informera både ägare och invånare om vilka skyddsrum och skyddade utrymmen som finns och hur de kan användas. Det är en ny och konkret ingång som få föreningar har använt ännu.
• Peka ut det skyddande utrymme som finns i huset. En betongkällare är inte ett skyddsrum och ska inte kallas så, men den är bättre än en lägenhet högt upp. Att styrelsen har tänkt igenom var man samlas är gratis.
• Hjälp medlemmarna med hemberedskapen. MCF:s rekommendation är att kunna klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka. Ett kort utskick med den länken gör mer nytta för fler än något skyddsrumsarbete, eftersom det gäller alla boende oavsett om huset har skyddsrum eller inte.
• Se över de gemensamma utrymmena. Belysning vid strömavbrott, en plats att samlas på och en uppdaterad kontaktlista löser de flesta faktiska störningar en förening drabbas av.

Vill ni ta det steget som förening och lägga en grundberedskap som fungerar för hela huset, har vi samlat hur det kan se ut på sidan om beredskap för bostadsrättsföreningar.

Checklista för styrelsen

1. Slå upp adressen på MCF:s skyddsrumskarta och notera vad som står.
2. Gå ut och titta efter skylten vid entrén och vid skyddsrumsdörren. Saknas den är det er skyldighet enligt 4 kap. 6 §.
3. Leta reda på skyddsrummets pärm eller dokumentation. Finns senaste kontrollprotokoll och iordningställandeinstruktion?
4. Kontrollera att förrådet med utrustningen är låst, torrt, ventilerat och uppvärmt, och att inget saknas jämfört med dokumentationen.
5. Gå igenom MCF:s årliga underhållspunkter och notera vad ni inte kan svara på.
6. Är listan lång, beställ en statusbesiktning av en certifierad skyddsrumssakkunnig innan ni handlar upp något arbete. Föreningen betalar besiktningen, men slipper åtgärda fel saker.
7. Har ni fått ett föreläggande, läs datumet och besvärshänvisningen först. Kontakta myndigheten som skrivit under om något är oklart.
8. Har ni inget skyddsrum, fråga kommunen vad som gäller i ert område och lägg tio minuter på medlemmarnas hemberedskap i stället.

Frågor och svar

Vad säger lagen om skyddsrum?

Sedan 1 juni 2026 gäller lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen, som upphävde lagen (2006:545) om skyddsrum. Den reglerar hur skyddsrum ska byggas, utrustas och underhållas, hur skyddade utrymmen inrättas, vilka skyldigheter fastighetsägare och nyttjanderättshavare har, kontroll och förelägganden, samt rätten till ersättning av staten. Kompletterande bestämmelser finns i förordningen (2026:443).

Vilka är de nya reglerna för skyddsrum?

Den viktigaste nyheten är att skyddade utrymmen införs som ett andra skyddsalternativ som ger ett mer begränsat skydd än ett skyddsrum. Därutöver kan en fastighetsägare föreläggas att själv utföra en förenklad kontroll av skyddsrummet, skyldigheterna att bereda plats och ställa i ordning utrymmet under höjd beredskap förtydligas, och kommunerna får ett ansvar att informera både fastighetsägare och invånare. Ansvaret för att underhålla skyddsrummet ligger fortfarande på den som äger byggnaden, precis som före 1 juni 2026.

Vilka regler gäller för skyddsrum?

Utöver lagen (2026:440) och förordningen (2026:443) gäller föreskrifter om utförande, utrustning och användning av skyddsrum samt om provning och certifiering av komponenter. Vilka tekniska krav som gäller för ett enskilt skyddsrum styrs av vilken teknisk bestämmelse som gällde när det byggdes. Myndigheten för civilt försvar publicerar också handböcker och typlösningar som visar hur åtgärder ska utföras. Myndigheten uppger att den arbetar med att ta fram nya föreskrifter och vägledningar kopplade till den nya lagen.

Vem kontrollerar skyddsrum?

Myndigheten för civilt försvar, enligt 5 § i förordningen (2026:443). Länsstyrelserna har fått i uppdrag att förbereda ett övertagande och tar över ansvaret för skyddsrumskontrollerna den 1 januari 2027. Lagen namnger ingen myndighet, utan säger i 7 kap. 1 § "den eller de myndigheter som regeringen bestämmer".

Måste man besiktiga ett skyddsrum?

Fastighetsägaren behöver inte på eget initiativ beställa någon besiktning. Kontroll och tillsyn utförs av kontrollmyndigheten, och myndigheten utför dem inte på begäran. Däremot är ägaren skyldig att underhålla skyddsrummet löpande enligt 4 kap. 1 §, att lämna tillträde vid kontroll enligt 7 kap. 5 §, och att utföra en förenklad kontroll om myndigheten förelägger ägaren att göra det enligt 4 kap. 3 §. En frivillig statusbesiktning av en certifierad skyddsrumssakkunnig kan beställas på egen bekostnad.

Hur ofta ska ett skyddsrum besiktigas?

Det finns inget fastställt tidsintervall. Myndigheten för civilt försvar anger att kontrollfrekvensen beror på vilka anslagsmedel myndigheten får, att skyddsrum kontrolleras utifrån senaste kontrolldatum och geografisk placering, och att stickprov görs fortlöpande. Samma sak konstateras i propositionen bakom lagen. Uppgifter om ett bestämt intervall, exempelvis vart tionde år, saknar stöd i lag, föreskrift och myndighetsinformation.

Vad kostar en skyddsrumsbesiktning?

Kontroller och tillsyner som myndigheten utför kostar ingenting för fastighetsägaren. En frivillig statusbesiktning beställs av en certifierad skyddsrumssakkunnig på öppna marknaden och bekostas av ägaren, och det finns ingen offentligt fastställd taxa för den. Detsamma gäller avvecklingsbesiktning, som ägaren betalar. Enligt 7 kap. 3 § får en avgift tas ut för besiktning eller kontroll i samband med avveckling, men Myndigheten för civilt försvar uppger att den i dag inte tar ut någon avvecklingsavgift.

Källor

• Lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen, utfärdad 2026-04-30, i kraft 2026-06-01.
• Förordning (2026:443) om skyddsrum och skyddade utrymmen, i kraft 2026-06-01.
• Prop. 2025/26:142, Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap.
• Myndigheten för civilt försvar: Fastighetsägares ansvar för skyddsrum.
• Myndigheten för civilt försvar: Frågor och svar om skyddsrum för fastighetsägare.
• Myndigheten för civilt försvar: Utrustning för skyddsrum.
• Myndigheten för civilt försvar: Kontakta skyddsrumssakkunnig.
• Myndigheten för civilt försvar: Skyddsrumskarta.
• Myndigheten för civilt försvar: Bra att veta om skyddsrum.
• Myndigheten för civilt försvar: Hemberedskap, preppa för en vecka.
• Länsstyrelsen Södermanland: Länsstyrelserna tar över skyddsrumskontroller, 2026-06-01.

Om den här sidan. Sammanställd av Bered utifrån lagen (2026:440), förordningen (2026:443), proposition 2025/26:142 och publicerad information från Myndigheten för civilt försvar. Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 23 augusti 2026. Bered säljer beredskapsutrustning och är varken juridisk rådgivare eller certifierad skyddsrumssakkunnig. Sidan är en orientering, inte ett besked i ert ärende. För besked om vad som gäller för just er fastighet, kontakta Myndigheten för civilt försvar eller länsstyrelsen i ert län. Har ni fått ett föreläggande, utgå från beslutet och dess besvärshänvisning.